tisdag 30 maj 2017

50 års jubileum av Sgt Pepper's Lonely Hearts Club Band

Den 1 juni fyller Sgt Pepper's Lonely Hearts Club Band 50 år i Sverige. Några dagar tidigare den 26 maj hade Beatles åttonde studiealbum släppts i Storbritannien och den 2 juni släpptes albumet i USA. Det hade gått tio månader sedan Revolver släpptes och fansen var hugade och förväntansfulla, och än mer efter februari då den aptitretande singeln med Penny Lane och Strawberry fields forever släpptes. 

När musiktidningen Rolling Stone 2003 publicerade en lista över de 500 bästa albumen genom tiderna, en lista som baserades på många hundra musiker och kritikers omdöme, blev resultatet detta för de tio första. 

 1. Sgt Pepper's Lonely Hearts Club Band
 2. Pet Sounds
 3. Revolver
 4. Highway 61 Revisited 
 5. Rubber Soul
 6. What's Going On
 7. Exile on Main St.
 8. London Calling
 9. Blonde on Blonde
10. The Beatles (The White Album)

Oavsett vad man tycker om den här typen av listor så är det ett oomkullrunkeligt faktum att Sgt Pepper's Lonely Hearts Club Band är ett barnbrytande och enastående album. 


Jubileumsutgåvan med 4 cd och dvd. 
Jag var själv för ung 1967 för att komma ihåg det omvälvande (som de flesta kände) möte med detta tidiga konceptalbum som populärmusiken frambringat. Först några år senare runt 1974-75, hade jag en fanatisk Beatles period och tillsammans med en kompis Christian spelade vi Beatles tillsammans och analyserade musik och texter så gott vi kunde. Jag höll (och håller) Revolver väldigt högt och det var den platta som jag lyssnade mest på under ganska lång tid. Men efter jag fick Sgt Pepper's i födelsedagspresent av en klasskompis när jag fyllde 12 år var jag var liksom generation innan helt betagen i denna lekfulla villervalla. 
Genom att "gömma" sig bakom ett alter ego fick de fyra möjligheten att förutsättningslöst tillsammans med trollkarlen George Martin utforska alla sina idéer och pröva   musikstudions potential i total frihet. 


     
Med sin blandning av psykedelia, music hall, fröet till progressiv rock, raga, vaudeville, avantgarde, klassisk musik och rock är det ett album att ständigt utforska och förvånas över. 
Det har i dagarna kommit en underbar jubileumsutgåva med 4 cd, böcker och DVD där det finns otaliga intressanta outtakes som aldrig tidigare har getts ut.        

tisdag 16 maj 2017

Alex - Pierre Lemaitre

Det har tagit lång tid för svenska läsare att möta kommissarie Camille Verhoeven. Men nu sker det när det fransk inriktade förlaget Sekwa ger ut Alex, som är del två i en trilogi. Det är högoktanig spänning där författaren Pierre Lemaitre hela tiden driver gäck med läsaren. 



Även om den redan från början är både rafflande, grym och otäck så engagera den mig inte först. Den börjar med att Alex Prévost blir överfallen och kidnappad och sedan upphängd i en trång bur i en övergiven fabriksbyggnad. Där står det ganska klart för henne att hon kommer att dö. Den första tvekan som jag kände försvinner nu ganska snart för vad denna deckare bjuder på är en resa full av många luriga turer innan allt faller på plats, på de allra sista sidorna.  

söndag 14 maj 2017

Tommy - Tommy Berggren

I natt avslutade jag läsningen av Tommy Berggrens femhundrasjuttio sidor tjocka och 1,6 kg tunga memoarbok. 

Tommy Berggren som fyller 80 år den 12 augusti i år har verkligen inte haft ett skitliv, något som han som trettonåring var övertygad om var det som stod tillbuds. 

Istället har det varit ett makalöst liv. Ett liv som var dramatiskt redan från början.Tommy föds 1937 med ett fel på ena lungan. Något som läkarna bedömde vara så allvarligt att de inte gav gossebarnet någon större chans att leva mer än några månader. Så illa gick det nu inte.
   
Nu tänker inte jag försöka sammanfatta boken utan jag gör några nedslag och rekommenderar er att läser boken.        



 
Han växer upp på Masthugget i en arbetarfamilj där fadern var både politiskt och fackligt aktiv och detta arbetarklassarv har betytt mycket för Berggren. 

Efter att han som tolvåring först gången lyckats smita in på en barnförbjuden filmförställning började han som han säger "utveckla min egen Svenska Filmindustri". Han återberättar de barnförbjudna filmer han ser för kvarterets ungar som inte kommer in. 



Jazzen kommer tidigt in i Berggrens liv. Ett intresse som han behållit hela livet och flera gånger när han beskriver sitt skådespeleri likna han det med att det ska svänga som i jazzen. 
Två månader innan hann fyllde femton, som egentligen var den ålder som krävdes för att gå på sjön (fadern ordnade sjömansbok då han jobbade på sjöfartsförbundet) for Tommy till Amerika. I New York uppsöker han Birdland, som vid den här tiden var den hetaste jazzklubben i världen. Han berättar om sitt osannolika möte med Charlie "Bird" Parker, som om det inte vore för bilden ovan skulle vara svårt att tro på. Den här bilden fångar tonen i boken, att ingenting av allt det otroliga karln har gjort och varit med om är möjligt att ifrågasätta utan man får nog tro honom och bara åka med i handlingen. 


Sexton år gammal hösten 1953 går han impulsivt första gången på teater och ser Per Oscarsson i rollen som Hamlet och efteråt bestämde sig Berggren för att det var det här han skulle ägna sig åt. Han börjar på den privata teaterskolan Pickwickkubben, sedan blir det Atelierteatern och efter en tid elev på Göteborgs Stadsteater. Det går bra för den unge Tommy och som tredjeårselev spelar han Osvald i Ibsens Gengångare och får strålande recensioner. Nu är Berggren het och ganska snart får han sin först filmroll .     



Så klart skildras vänskapen och samarbetet med Bo Widerberg där det finns många obetalbara och roliga beskrivningar.  



Många gånger i boken återkommer Berggren till sin respekt och beundran för tidigare generationer skådespelarkollegor både utomlands och här hemma. En som han beundrade mycket var Lars Hansson.    



Hans komplicerade relation till Ingmar Bergman känns både ärlig och nyanserad. Den är full av dråpligheter, mycket humor och anspänning. 


      

måndag 8 maj 2017

Liten guide över musiker från Mali.

Här följer en kortfattad guide över musiker från Mali.



Abou Diarra född 1975, sångare och Kamale Ngoni spelare.

Diskografi
2010 - An Ka Belebele
2013 - Sabou
2015 - Live at New Morning
2016 - Koya


Rokia Traore, född 1974, sångerska och låtskrivare.

Diskografi
1998 - Mouneïssa
2000 - Wanita
2003 - Bowmboï
2008 - Tchamantché
2013 - Beautiful Africa
2016 - Né so

Ali Farka Touré född 1939 i Kanau, död 2006 i Bamako. Var en sångare och högt rankad gitarrist och förmodlingen Västafrikas mest internationellt kända musiker. Tillsammans med Ry Cooder gjorde han 1994 den mycket fina plattan Talking Timbuktu.

Diskografi i urval:
1988 - Ali Farka Touré
1990 - The River
1990 - African Blues
1991 - The Source
1994 - Talking Timbuktu (med Ry Cooder)
1996 - Radio Mali
1999 - Niafunké
2005 - Red & Green
2005 - In the Heart of the Moon (med Toumani Diabaté)
2006 - Savane


Toumani Diabaté född 1965, koraspelare som anses vara en av de allra främsta utövarna av sitt instrument.

Diskografi i urval:
1987 - Kaira
1995 - Djelika
1999 - New Anicent Strings (med Ballaké Sissoko)
2005 - In the Heart of the Moon (med Ali Farka Touré)
2006 - Boulevard de I'Indépendence (med Symmetric Orchestra)
2008 - Mandé Variations
2010 - Afrocubism
2014 - Toumani & Sidiki
2017 - Lamomali


Oumou Sangaré född 1968 i Bamako. Brukar kallas "sångfågeln från Wasulu". Hon är en stark samhällskritisk röst och en förespråkare för kvinnors rättigheter.

Diskografi:
1990 - Moussolou
1993 - Ko Sira
1996 - Worotan
2003 - Oumou
2009 - Seya
2012 - Kounadia
  
Bassekou Kouyate född 1966 är kanske världens bästa Ngoni-spelare.

Diskografi:
2007 - Segu Blue
2009 - I Speak Fula
2013 Jama Ko
2015 Ba Power



  
Vieux Farka Touré född 1981, sångare och gitarrist som är son till Ali Farka Touré. En fantastisk musiker som är en stor favorit.

Diskografi i urval:
2007 - Vieux Farka Touré
2009 - Fondo
2011 - The Secret
2013 - Mon Pays
2015 - Samba

Tillsammans med Touré - Raichel Collective
2012 - The Tel Aviv Session
2014 - The Paris Session


Boubacar Traoré född 1942, sångare, låtskrivare och gitarrist.

Diskografi i urval:
1990 - Mariama
1992 - Kar Kar
1996 -  Sa Golo
2000 - Maciré
2005 - Kongo Magni
2011 - Mali Denhou
2014 - Mbalimaou


Fatoumata Diawara född 1982. Sångerska, låtskrivare, gitarrist och skådespelare. Medverkar i filmen Timbuktu.

Diskografi:
2011 - Fatou


Ballaké Sissoko född 1968 är en prominent och välkänd koraspelare.

Diskografi i urval:
2000 - Déli
2003 - Diario Mali
2005 - Tomora
2013 - At Peace

Kassé Mady Diabaté född 1949 är en alldeles enastående sångare.

Diskografi i urval:
1989 - Fode
2002 - Kassi Kasse
2008 - Manden Djeli Kan
2014 - Kiriké

Samba Touré född 1968, sångare och gitarrist. Han spelade under lång tid med Ali Farka Touré (är inte släkt) som blev hans mentor.

Diskografi:
2003 - Fondo
2007 - Aito
2009 - Songhai Blues - Homage to Ali Farka Touré
2011 - Yermakoye
2011 - Crocodile Blues
2013 - Albala
2015 - Gandadiko

Tamikrest bildades 2006 av Tuareger från norra Mali. Ett av de populäraste ökenbluesbanden på senare år.

Diskografi:
2010 - Adagh
2011 - Toumastin
2013 - Chatma
2015 - Taksera
2017 - Kidahl

Terakaft bildades 2001 av två tidigare medlemmar från Tinariwen.

Diskografi:
2007 - Bismilla
2008 - Akh Issudar
2010 - Aratan N Azawad
2012 - Kel Tamasheq
2015 - Alone 

Tinariwen bildades 1982 av Tuareger från norra Mali. "Kungarna"
av ökenblues eller Saharas Rolling Stones.

Diskografi:
2001 - The Radio Tisdas Sessions
2004 - Amassakoul
2007 - Aman Iman
2009 - Imidiwan
2011 - Tassili
2013 - Emmaar


Songhoy Blues bildades 2012.

Diskografi:

2015 - Music in Exile

Salif Keita född 1949 är kanske den mest internationellt kända musikern från Mali. Han har gjort en stor mängd skivor.

Diskografi i urval:
1987 - Soro
1989 - Ko-Yan
1991 - Amen
1995 - Folon
1999 - Papa
2002 - Moffou
2005 - M'Bemba
2012 - Talé

Awa Poulo, sångare och låtskrivare från sydvästra Mali.

2017- Poulo Warali

Habib Koité, född 1958.

Diskografi:
1995 - Muso Ko
1998 - Ma Ya
2001 - Baro
2007 - Afriki
2014 - Soo

Kandia Kouyaté, född 1959 är en kvinnlig griot och koraspelare. Hon är otroligt stor i Mali, men nästan helt okänd här.

Diskografi:
1998 - Woulalé
1999 - Kita Kan
2002 - Biriko
2009 - Ngara
2015 - Renascence

Sidi Touré, född 1959.

Diskografi:
1996 - Hoga
2011 - Sahel Folk
2012 - Koima
2013 - Alafia

Lobi Traoré föddes 1961 och dog alltför tidigt 2010. Han var en skicklig gitarrist med en psykedelisk stil.

Diskografi:
1994 - Bamako
1996 - Ségou
1999 - Duga
2004 - Mali Blue
2005 - The Lobi Traoré Group
2005 - Barra Coura
2010 - Bwati Kono
2010 - Rainy Season Blues

Ben Zabo, född 1979. Afrobeat-sångare och gitarrist.

Diskografi:

2012 - Ben Zabo


Abdoulaye Diabaté, född 1956, sångare och gitarrist.

Diskografi:
1998 - Bende
2002 - Samory


Idrissa Soumaoro, född 1949, sångare, låtskrivare och gitarrist. En relativt okänd musiker.

Diskografi:
1978 - Idrissa Soumaoro
2003 - Köte
2010 - Dijitoumou



söndag 7 maj 2017

Konsert med Samba Touré på Victoriateatern 2017-05-06

Jag hade knappt smält torsdagens konsert med öknens Rolling Stones, Tinariwen, innan det var dags för mer musik från Mali. Igår tog jag mig direkt efter jobbet till Victoriateatern för konsert med Samba Touré.



Samba Touré. Foto Jesper Ekdahl

Samba Touré och hans medmusiker Ibrahim Sere, kalebass, Djimé Sissoko, Ngoni, tamani, och Mamadou Sidibé, bas spelar en skönt hypnotisk gungande blues.  

Mamadou Sidibé. Foto Jesper Ekdahl

Djimé Sissoko, Samba Touré. Foto Jesper Ekdahl

Samba Touré och Mamadou Sidibé dansar. Foto Jesper Ekdahl 
Det blev en trevlig kväll på ett fullsatt Victoria där vi fick ta del av uppsluppen repetitiv   ökenblues. Samba Touré är sedan länge en av Malis största stjärnor. Han är väl förankrad i den västafrikanska bluestradition som hans mentor, Malis store bluesstjärna Ali Farka Touré var en mästare på.        



fredag 5 maj 2017

TINARIWEN på Stora VEGA 2017-05-04

I går var det konsert på stora Vega med Tinariwen. Men innan jag redogör för hur det var, tänkte jag först berätta om den nyöppnade matmarknaden WestMarket. 

Vi som är ofta i Köpenhamn vet vilken spännande matstad det är och många av oss har redan tidigare upptäckt matmarknaderna Street Food på Papirön och Torvehallarne vid Nörreport. Sedan januari finns det också en matmarknad på Vestebro då WestMarket öppnade. Bara 15 minuters promenad från Hovedbanegården finns nu 62 olika bodar med restauranger, caféer, specialbutiker, barer och annat både inne och ute. 

Efter en inledande öl på Mikkeller bar på Viktoriagade begav sig jag, min musik och öl älskande vän och hans son till gamle Toves Galleri på vestebrogade 97, som har genomgått en totalrenovering. 

Här var det inte helt lätt att välja var vi skulle äta, men vi lyckades bestämma oss för ett annorlunda hamburgare koncept. 



Först försäkrade vi oss om ett bord för att sedan köpa öl i Arnes Bottleshop & Bar och därefter beställde vi sjukt goda hamburgare. Konceptet var tre små olika hamburgare. En med pulled pork, en med hackebiff och en med kyckling och till det serverades underbara pomes.  
             



Vi konstaterade att hit var det självklart att söka sig fler gånger. Nu närmade sig klockan åtta och det var dags att bege sig till Vega som bara ligger ett stenkast därifrån. 

                                              Konserten.

Det var en härlig stämning på Vega och knökfullt i lokalen som tar ca 2000.
Jag kom att tänka på att senast jag var på Vega var det också musik från Mali, då med Songhoy Blues.


Tinariwen. Foto Jesper Ekdahl 
Kvart i nio står fem av bandets medlemmar på scenen. Det är en häftig visuell upplevelse att se bandet stå där i traditionella tuareg klädedräkter med sina långa sjalar som de har lindat om huvudet. 

Tinariwen är ett kollektiv av musiker där alla medlemmar sällan med på samma turné samtidigt. Under en konsert turas flera av medlemmarna om att spela gitarr, men aldrig alla samtliga samtidigt. Oftast är det en rytmgitarr och en av medlemmarna på sologitarr där det växlas mellan akustisk och elgitarr. Med på spelningen igår var Abdallah Ag Alhousseyni på sång och akustisk gitarr, Alhassane Ag Touhami på sång, men även gitarr under någon låt, Eyadou Ag Leche på bas och gitarr på en låt, Said Ag Ayad djembe och kalebass, Elaga Ag hamid på rytmgitarr och Ibrahim Ag Alhabib på sång och elgitarr. 

Grundaren Ibrahim Ag Alhabib (Han är den enda som inte har sjal runt huvudet) medverkar bara sporadiskt under kvällen då han under en längre tid plågats av en allvarlig sjukdom vilket förklarar hans enstaka framträdanden.

Ibrahim Ag Alhabib Foto: Christian Larsen 

Abdallah Ag Alhousseyni & Alhassane Ag Touhamu Foto: Christian Larsen

Jag saknade kamera denna kväll, så det blev inga bilder, men jag delar fotografen Christian Larsens fina bilder som det finns fler av på Vegas hemsida

Det blev en härlig kväll med gungande ökenblues rytmer som bjöd upp till dans. Det var många glada och lyckliga ansikten bland publiken denna kväll och de flesta hade nog gärna sett att det aldrig tog slut. 

   






tisdag 2 maj 2017

Susana Santos Silva med Lotte Anke, Sten Sandell, Torbjörn Zetterberg, Jon Fält på Victoriateatern 2017-05-02

Ingmar Bergman ställde sig frågan i populärt radioprogram varifrån musiken kommer? En nog så intressant fråga, fast denna kväll är den intressanta frågan snarare vad är musik? 

Ikväll fick ett femtiotal personer uppleva något mycket speciellt och som inte är helt lätt att ta till sig. Jag tror att många har svårt att uppskatta detta och flera skulle nog inte ens kalla det musik. Själv tycker jag det inte råder någon som helst tvekan och det var dessutom understundom helt fantastisk musik. Det handlar bara om att släppa alla invanda föreställningar om vad musik är och sedan sväva iväg.  

Susana Santos Silvia med band. Foto Jesper Ekdahl. 

Den portugisiska trumpetaren Susana Santos Silvia och hennes medmusiker Lotta Anker, saxofoner, Sten Sandell, piano, Torbjörn Zetterberg, kontrabas och Jon Fält, trummor spelar musik som har en väldigt stark närvaro och som skapas i nuet och som mest liknar en musikalisk konstinstallation. Det var annorlunda, spännande, magiskt och hela tiden oavbrutet fascinerande.