onsdag 15 augusti 2018

Reseberättelse från Prag - 2018

Även om lokaltrafiken antagligen är en av världens bästa, så är Prag en stad som man bör upptäcka till fots. Genom att promenera så knyter man också an till stadens historia då  
fotvandraren (chodec) är en mycket vanligt förekommande gestalt i litteraturen om Prag. 

Jag har en gång tidigare besökt Prag. Det var för tjugosju år sedan. Den gången 1991 var jag där med min far och han liksom jag tyckte om att promenera. Detta har jag även fått mina barn att uppskatta. När jag nu återsåg Prag tillsammans med familjen under några få dagar så blev det framför allt till fots. 

Vi köpte förvisso båda dagarna ett dagkort till  lokaltrafiken för längre sträckor, då främst till vårt hotell som låg lite utanför centrum. 


Hotell Olympik
Nära hotell Olympik ligger metrostationen invalidovna och därifrån gick linje B (gul) till de centrala delarna av Prag. Även med spårvagn nr 8 som också den gick utanför hotellet kom man lätt in till hjärtat av Prag. 



Första dagens vandring tog sin början vid Námestí Republiky där Obecni Dum ("Folkets hus") ligger. Det är en av Prags vackraste Art Noveau-byggnader och den rymmer en konsert hall och ett underbart café som av många anses vara Prags vackraste. 


Obecni Dum

Café Obecni Dum

Alldeles intill runt hörnet ligger en annan fantastisk Art Noveau byggnad, Hotell Paris med restaurangen Sarah Bernhardt och café de Paris (ska inte förväxlas med ett annat Cafe de Paris som finns på Malá Strana) 


Vi fortsatte vår promenad till Staromestské Námesti (gamla stadens torg) där Týnkyrkan, Sankt Nikolauskyrkan, Jan Hus monumentet, Kinskýpalatset och Gamla stadshuset med det astronomiska uret ligger. 


Týnkyrkan
Týnkyrkan är en gotisk kyrka som började byggas 1365. Kyrkan var centrum för den böhmiska reformationen. Den danske astronomen Tycho Brahe ligger begravd här.    


Kinskýpalatset



Jan Hus monumentet 
Jan Hus (1369-1415) var rektor vid universitetet i Prag och en böhmisk reformator som brändes på bål.    




Gamla stadshuset
 På västra sidan av gamla stadshusets klocktorn finns astronomiska uret som just nu genomgår en renovering. 1410 skapade urmakaren Mikulás av Kadan den grundläggande mekaniken till uret, men först 1566 var mekaniken helt färdigställd.   



Sankt Nikouauskyrkan
Prag har två barockkyrkor tillägnade S:t Nikolaus, båda är ritade av Kilian Ignaz Dientzenhoffer. Den här i gamla staden färdigställdes två år innan han påbörjade den i Malá Strana. 

Promenaden fortsatte sedan ner mot Vltava (Moldau) förbi Jan Palach torget där dessa två skulpturer och en minnesplatta för Jan Palach finns. 






Jan Palach (1948-1969) var en filosofistudent vid karlsuniversitetet som den 16 januari 1969 satte eld på sig själv på Vaclavplatsen (där finns också ett minnesmonument) som en protest mot den sovjetiska invasionen under Pragvåren. 


Karlsbron


S:t Vituskatedralen





       
Både det tjeckiska namnet Vltava och det tyska namnet Moldau tros komma från forngermanska wilt ahwa som betyder vilt vatten. 

Karlsbron var fram till mitten av 1800-talet den enda bron som förband de båda sidorna. 

Bron började byggas 1357 ( den 9 juli klockan 5.31 på morgonen, vilket ger den magiska sifferserien 1-3-5-7-9-7-5-3-1) under Karl IV:s regeringstid och stod klar 1402. 





       
 
På andra sidan Malá Strana (Lillsidan) promenerade vi vidare längs med Moldau. Då vi har tänkt utforska Lillsidan tillsammans med Hradcany där borgen ligger mera grundligt imorgon, så rörde vi oss mot Most Legi (Legion bron). 


Passerade förbi John Lennon muren för att sedan sitta ner en stund och svalka oss med en öl. Vi fortsatte sedan längs med ön Kampa där museum för modern konst ligger. 


John Lennon muren

Restaurang Velkopevosky mlyn 

           
      
   





David Cerný är en konstnär vars verk du hittar precis överallt. Dessa jättebebisar står utanför kampamuseet. 

Tillbaka på andra sidan i gamla stan var det dags för en sen lunch. Vi promenerade sedan vidare genom gamla staden för att komma till det judiska kvarteren. 


Staty över Frans Kafka 



Konstnären och skulptören Jaroslav Rónas staty över Franz Kafka alldeles intill den spanska synagogan. 



Spanska synagogan. Foto Jesper Ekdahl

Den spanska synagogan är den nyaste av alla synagogor i Josefov (Judiska kvarteren) fast den är belägen på platsen för den äldsta synagogan Old School som revs 1867.  

Promenerade längs med Rue de Paris tittade på Staronova synagoga(Gammalnya synagogan) som är Europas äldsta, byggd omkring 1270. Det är synagogan där Rabbi Jehuda Löw ben Bezalel verkade. 
Intill ligger Vysoká synagogan(Högsynagogan) och går man sedan längs med U Starého hrbitova så kommer man till Klausova synagoga och ingången till judiska begravningsplatsen. 


Ingången till judiska begravningsplatsen
   
  Sedan promenerade vi vidare förbi ytterligare en synagoga, Maiselova synagoga


Maiselova synagoga. Foto Jesper Ekdahl
Färden gick vidare mot gamla stadens torg där jag såg plaketten över Einstein som jag tidigare hade missat. Vi gick vidare mot metro stationen Mústek där vi tog linje A (grön) till station Flora 


Plakett över Albert Einstein 
Där vandrade vi genom den gigantiska kyrkogården Olsanské för att komma till den nya judiska begravningsplatsen där Franz Kafkas familjegrav finns. Men det till skillnad från kyrkogården så var den tyvärr stängd. 
Nu gjorde det inte mig så mycket då jag vid mitt förra besök för tjugosju år sedan var här, men det hade varit roligt att visa fru och barn. 


Jan Palach grav. Foto Jesper Ekdahl


Eftersom det var stängt på nya judiska begravningsplatsen så visar jag istället en bild på min far (som tyvärr inte längre lever) vid Franz Kafkas gravsten från vårt besök 1991.  


Kafkas familjegrav. Bilden tog vid mitt och min fars besök i Prag 1991.
Foto: Jesper Ekdahl   

Nu hade det blivit sen eftermiddag och det var dags att åka tillbaka till hotellet för att vända innan vi skulle ut och äta på kvällen. Vi tog en spårvagn som körde genom Zizkov förbi högt bredvid den stora Vitkov parken för att kliva av på andra sidan järnvägen. Vi fick gå i tunnlar under järnvägen för att komma till vår sida där hotellet ligger. 


järnvägsspår

Hotell Olympik


Utsikt från 17 våningen på hotell Olympik  
    
Vi vilade en timme innan vi begav oss till Némésti Miru(Fredsplatsen) i Vinohrady. Runt torget med den katolska kyrkan Svatá Ludmila ligger ligger flera bra restauranger. 


Svatá Ludmila. Foto: Jesper Ekdahl

Vinohrady teatern. Foto: Jesper Ekdahl  
 Vinohradys nationalhus. Foto: okänd
I nationalhuset, byggt 1894 i neo-renässans, finns två restauranger, dels Bruxx som är en restaurang med mängder av belgiskt öl och så runt hörnet krogen Vinohradský parlamentet som vi valde att besöka. Vi åt alla en fantastisk middag, faktiskt något av det bästa jag ätit. 

Efter middagen tog vi metron till Mústek och promenerade sedan ner till Moldau för att liksom alla andra betrakta Pragborgen i mörkret. Jag passade då också på att smita in på Café Slavia för att ta en bild av den kända målningen absintdrinkaren. 


Absintdrinkaren av Viktor Oliva (1861-1928). Foto: Jesper Ekdahl


Pragborgen på kvällen.

Vi vandrade längs med Moldau bort till Karlsbron för att kanske gå över bron. Men väl där var det så mycket folk att det inte kändes angeläget. 
Vi promenerade i stället tillbaka mot metrostation Národni trida via några smågator där vi passerade Hemingway bar, som jag blev lite intresserad av att besöka. Men nu var barnen trötta, så det fick bli att åka hem till hotellet. 

Andra dagen låg vi något längre och efter frukost tog vi metron till Mústek där vi bytte linje och klev av på Hradcanská och tog sedan spårvagn en liten bit. Sedan var det dags att utforska området kring borgen. 

Vår promenad börjar vid Strahovporten. Det var här som den svenska armén stormade fram vid slaget om Prag 1648. Det var den sista bataljen under trettioåriga kriget. Vi beundrade  strahovsklostret, grundat 1143. Här finns otroligt mycket att se, vilket inte riktigt lät sig göras med barnen. 




Strahovsklostret. Foto:Jesper Ekdahl
  

Det ligger en suverän utsiktsplats en bit nedanför klostret med en vidunderlig utsikt. Döm själv av dess bilder. 




Promenerade förbi och tittade på Sveriges antagligen vackraste belägna ambassad.




Svenska ambassaden i Prag. Foto: Jesper Ekdahl 
Vi promenerade vidare mot det mäktiga Hradcanskýtorget där ingången till slottet är beläget.  Här ligger också Salmov slott, Schwarzwnberg palatset, Toskanska palatset, Ärkebiskopens palats och S:t Benediktskyrkan.



Ingång till Prags slott. Foto: Jesper Ekdahl

Ärkebiskopens palats. Foto: Jesper Ekdahl

Slottet. Foto: Jesper Ekdahl 

Slottet och S:t Vituskatedralen. Foto: Jesper Ekdahl

Schwarzenberg palatset. Foto: Jesper Ekdahl 

Då det var otroligt långa köer till att komma in till Pragborgen, så fick det vara för denna gång. Det får bli en annan gång, då barnen är lite äldre och kan uppskatta det till fullo. Därför går jag inte in på alla byggnader som finns inne på slottet. 

Istället vandrade vi ner för trapporna längs med Thunovska ner till Malostranské námesti vidare till Karmelitská och Újezd där vi åt en väldigt god lunch på restaurang La Bastille. 

Sedan gick vi rakt över gatan för att promenera i Petrinparken. Vi gick en bit uppför mot Petrinkullen, men valde efter en stund att ta linbanan. Det var en väldans brant lutning uppför och vi var alla ganska trötta efter dagens redan långa vandring. Uppe på kullen valde vi att inte klättra upp i Petrintornet då vi tyckte att det kostade för mycket. 


Jan Neruda 

Karel Hynek

Petrintornet

Utsikt från Petrinkullen

Utsikt från Petrinkullen. S:t Vituskatedralen. Foto: Jesper Ekdahl

På vägen upp stod det flera skulpturer av bemärkta tjecker. Jan Neruda (1834-1891), räknas som representant för den tjeckiska nyromantiken. Skrev bland annat "Berättelse från Lillsidan"

Karel Hynek Mácha (1810-1836) var en tjeckisk poet som också han tillhör nyromantiken. Han var starkt påverkad av Byron.


Vi tog linbanan ner och väl där satte vi oss på en bar för att ta en drink och bestämma vad vi nu skulle göra. Vi tog en spårvagn till Národni trida för vidare färd med metro till hotellet. 

På hotellet blev det en timmes vila innan vi återsamlades för färd till Zizkov fär jag hade utsett en restaurang som jag hittat i guideboken "Mitt Prag" (Karavan resguider) 

Återigen gul linje till Mústek och byte till grön linje till Jiriho z Podébrad därifrån en kort promenad till restaurang U Sadu. Återigen en fullträff, där jag åt en underbar lammkotlett med feta, soltorkade tomater som var explosivt gott. 

Bara ett stenkast från restaurangen låg Zizkov TV-torn som vi så klart ville kolla in. Väl där tog vi oss inte upp till utsiktsplatsen för det kostade oförskämt mycket. Istället åkte vu upp till skybaren som låg något lägre, men som inte kostade annat än de vi där tog in för att dricka. Medan vi satt där blev det mörkt och det hade blivit dags att åka till hotellet. 
Vi ska upp väldigt tidigt för hemfärd. 


TV-tornet. Foto Jesper Ekdahl
           
God natt och hej då Prag!