tisdag 5 december 2017

Konsert - Med flygeln i centrum - Lars Jansson - Palladium 2017-12-04

Efter en stökig dag i handeln, en dag av gnagande otillräcklighet och irritation var en konsert med Lars Jansson ett perfekt mentalt reningsbad.

Sedan något år tillbaka är Med flygeln i centrum ett återkommande inslag på Palladiums program. Ett underbart koncept där publiken sitter runt artisten och flygeln är verkligen i centrum och därmed också en väldig närhet och direkthet till musiken.

"Pianisten, kompositören och arrangören Lars Jansson föddes i Örebro 1951. Efter studier på musikhögskolan i Göteborg inledde han sin jazzkarriär, som bland annat innebar att han i slutet av 70-talet startade sin trio med basisten Anders Jormin och trumslagaren Anders Kjellberg. Det var också med de två han gjorde de första skivinspelningarna, debuten var  LPn "Sadhana" (Caprice)
Lars Jansson har sedan dess hållit igång sin trio men också medverkat i många andra sammanhang, som med Arild Andersen, Jan Garbarek, Radka Toneff, Ulf Wakenius, Georg Riedel, Bohuslän Big Band för att bara nämna några exempel.
Han är en uppskattad musikpedagog och utsågs 1998 till jazzprofessor i danska Aarhus. Han fick också 2001 en dansk Grammy för trioalbumet "Hope".
Lars Jansson har turnérat över hela världen, men störst internationell uppskattning har han fått i Japan där även givit ut flera skivor,
Medspelarna i den nuvarande trion är basisten Thomas Fonnesbæk och sonen/trumslagaren Paul Svanberg." (Dig Jazz)


Lars Jansson vid Palladiums flygel. Foto Jesper Ekdahl 

Under en timme och en kvart framförde Lars Jansson en knippe låtar. Främst sina egna kompositioner, men också b.la. Hampton Hawes. Jag är övertygad om att vi var många som kände oss privilegierade denna kväll. Hänförande spel med otrolig närvaro. Lars Jansson visade också prov på roligt och hjärtligt berättande när han presenterade låtarna.











 

torsdag 23 november 2017

Julöl - Emelisse Winter Ale

Jag hade velat gå på en konsert ikväll, men jobbade sent. Istället tröstar jag mig med avsmakning av ännu en julöl. 
Ikväll en Winter Ale från Nederländerna och bryggeriet Emelisse. Den är riktigt alkoholstark (10,5 %) vilket också både känns och smakar. Den har en något spritig smak, men det är inte till någon nackdel. 
   
Stilen är vad som brukar kallas kvadrupel. Det finns en hel del smaker och jag tycker den är nyansrik. Den är ganska söt, med tydlig smak av fruktkaka, karamell, honung och bränt socker.        

Jag gillar den och ger den 3+ . 

måndag 20 november 2017

Julöl - Rogue Santa's Private Reserve Ale

Santa's Private Reserve Ale är en blek och ganska intetsägande red ale/ amber ale som inte har mycket med jul att gör. Det ända som vittnar om jul är etiketten.
 


Den har en fin kopparröd färg med lite skum. Det är mer av en vanlig IPA än en säsongsöl.  Den har en tydlig humlebeska, men toner av tall och mörkt bröd. Jag fann den både ganska doftlös och smaklös. 


Jag vill också bara snabbt visa nedanstående öl Fair Christmas Bear Comes. Den har jag inget gott alls att säga om och tycker att man nog helst bör glömma bort den. 

fredag 17 november 2017

Julöl - Bocq Gauloise Christmas

Så var det dags för den årliga avsmakningen av några av årets julöl. Det är en tacksam och högst frivillig uppgift. Det brukar dock aldrig bli så många provade som jag önskar. Det finns tyvärr annat att göra än att prova öl. 

Först ut är Bocq Gauloise Christmas, som är en Belgisk mörk ale med hög alkoholstyrka. 



Den är härligt skummig, mycket söt (nästan för söt) med smak av karamellmalt. När jag först spontan antecknade, skrev jag väldigt belgisk, Leffelik och mmmums-karamell. 

Detta första intryck behöver inte revideras utan stämmer i mångt och mycket. Tilläggas kan i så fall vara att det även finns smaker av lite lakrits, russin, salt och att det även finns toner av hö, gräs och alkohol.

Ingen julöl jag hoppar högt av förtjusning över, men är ändå beredd att inhandlar några av den. 
  




    

torsdag 9 november 2017

Just nu är jag här - Isabelle Ståhl

Den Augustprisnominerade debutromanen Just nu är jag här av kulturskribenten Isabelle Ståhl är en fenomenal samtidsroman. Den är obehaglig, mycket välskriven och äger en synnerligen skarp blick på samtidens detaljer. 




Elise är 28 år och hankar sig fram på sms-jobb och läser konstvetenskap. Hon är främmande och rädd för det verkliga. Närhet och äkta känslor skrämmer. Hon har lättare för det konstlade och att hålla livet på avstånd. Elise är som tryggast och närvarande när hon är uppkopplad på facebook och instagram och det amorösa sker genom hastiga möten genom tinder. Hon bedövar sig mer än gärna med både alkohol och sobril. Hon träffa den något äldre Victor som har ett ordnat och organiserat liv. Allt borde ju vara bra ändå skaver det.

"Jag provar en concaler från Yves Saint Laurent, smörjer in den i det porösa fettet under ögonen. En psykolog sa åt mig att jag skulle se mig själv i spegeln ofta för att känna att jag existerar. Hon sa att jag skulle smörja in mig med hudkräm på kvällen för att känna att jag har en kropp som jag hänger ihop med."

Det känns som om Isabelle Ståhl håller en stämgaffel tätt och nära samtiden.          

söndag 29 oktober 2017

Magma - KB - 2017-10-28

Zappa möter Carmina Burana är en lämplig rubrik på det som jag igår hörde och såg på KB. Magma är något av det märkligaste i musikväg man kan tänka sig.  Bandet grundades i Paris 1969 av trummissen Christian Vander. Magma har fått en helt egen genre uppkallad efter sig, Zeuhl, som är en subgenre inom progressiv rock/Symfonisk rock. I början var syftet främst att föra den avlidna John Coltranes kreativa anda vidare. 


Foto: Marco Tchamp
Bandet har också skapat en egen värld, en mytologisk sci-fi värld som kretsar kring planeten Kobaïa. De Carl Orff-liknande körarrangemangen består av texter på Kobaïan, som är ett påhittat fonetiskt språk. 

Som sagt det var en mycket märklig tillställning och ganska konstig. Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska tycka. Magma framförde under en timme och fyrtio minuter enbart tre låtar, och efter livliga applåder ett kortare nästan uteslutande vokalt extranummer. 

Musiken var en mix av flera deciliter Frank Zappa, några matskedar av progressiva grupper som Gong, Focus, Camel och King Crimson, ett stänk Jazz och så ett kryddmått Sparks.

       

fredag 13 oktober 2017

Maria Schneider möter Bohuslän Big Band - Palladium 2017-10-12

Så var det dags för storbandsjazz igen. Gårdagens konsert med Maria Schneider och Bohusläns Big Band var en magnifik tillställning. Det är alldeles fantastiskt vad Maria Schneider kan åstadkomma med ett storband. Hennes kompositioner och arrangemang är otroligt spännande. 

Här lite fakta om Maria Schneider:
"Maria Schneider, född 27 november 1960 i Windom i Minnesota, är en amerikansk kompositör och jazzbandledare. Maria Schneider lärde sig spela piano som femåring och komponerade tidigt. Hon studerade musikhistoria och komposition på University of Minnesota, med en kandidatexamen 1983, och på Eastman School of Music i Rochester i delstaten New York, med en magisterexamen 1985. Hon har också studerat ett år på university of Florida. Hon inriktade sig på att komponera jazz och leda jazzband, flyttade till New york och blev medhjälpare till Gil Evans.
I New York studerade hon privat under flera år kompsition Rayburn Wrigt, och efter dennes död 1990, för Bob Brookmeyer. År 1992 bildade hon The Maria Schneider Jazz Orchestra med 19 medlemmar, som spelade regelbundet på jazzklubben Visiones i Greenwich Village i New York och på turnéer 1993-1998. Hon har skrivit och arrangerat musik för ett flertal storband, bland andra Norrbotten Big Band, Bohuslän Big Band och Danmarks Radios Big Band." (Wikipedia) 



Jag saknade tyvärr en riktig kamera denna kväll, så det får bli denna dåliga bild tagen med en dålig telefon. 
Hon har mottagit ett flertal Grammy och räknas som kanske den mest betydelsefulla inom storbandsjazz. Hon har på flera sätt vidgat gränserna för modern jazz. 

Det var en magisk konsert med en otroligt närvaro. Hon själv är så levande intensivt närvarande sitt dirigerande. Man ser riktigt hur hon dansar och njuter av musikernas prestationer. Sedan är hon också en fenomenal berättare som trollband oss med sina roliga och intressanta upplysningar om låtarna.