Det är lätt att förstå att den har blivit mångfaldigt prisbelönt i hemlandet Danmark. För det är en mycket välskriven och realistisk berättelse. Merete Pryds Helle har använt sin egen familjehistoria i denna episka släktkrönika.
"Mitt på bordet stod det blommiga fatet med den lilla skåran i kanten. Där låg en sill stekt i ättikan, som nu samlades under den väldoftande, feta, mättande fisken. Modern drog den först över Kajs rågbröd, så fett och lök trängdes ner i brödet. Sedan över de andra barnens rågbröd, efter deras ålder, och för varje barn fanns det allt mindre fett, ättikslag och lök kvar."
Det är 30-tal när romanen tar sin början. Vi möter den unga Marie och hennes föräldrar och många syskon.
Det är fattigt, skitigt och elakt (för att travestera en känd
film av Ettore Scola) i trakterna kring Langeland (ö mellan Fyn och Lolland).
Det är en roman full av dramatiska händelse och av starka okuvliga kvinnor som biter ihop och kämpar vidare.
En roman som jag hoppas når också många svenska läsare för det är den verkligen värd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar