Konsert med Israel Nash på KB -2016-02-06

Israel Nash är född 1981 i Missouri,flyttade 2006 till New York där debuten skedde 2009 med albumet New York Town. En platta med tidlös singer/songwriter musik. Förutom uppenbara referenser så som Bob Dylan och Neil Young tycker jag att det finns mycket John Fogerty över plattan. Uppföljaren Barn Doors and Concrete Floors släpptes 2011. En skiva som blev mycket väl mottagen och fick många fina recensioner. Det är country, americana och en hel del rock. Neil Young, Ryan Adams, Steve Earl och lite Bruce Springsteen och ni får en bild av det hela. Men han är långt ifrån någon simpel plagiatör. 

Han kokar ner arvet till en högst personlig och medveten stil. Efter den skivan lämnar han New York och flyttar till Dripping Springs, Texas. På tredje skivan "Rain Plans" från 2013 börja vi skönja konturerna av något nytt. Förvisso vilar fortfarande Neil Yong tydligt över det hela, men Israel Nash har hittat en egen tydlig stil som präglas av ett stark element av psykedelika. Något som är ännu tydligare på hans senaste platta "Silver Season" 

                

Jag och några kamrater var laddade och förväntansfulla inför lördagens konsert på KB. En lite lustigt detalj var att bara några dagar innan sänkte KB biljettpriset. Så vi som hade köpt fick tillbaka pengar vid dörren. Antagligen hade försäljning gått trögt i kombination med att det fanns en irritation över att det var så mycket dyrare att se honom i Malmö än om man valt att se honom någon dag innan i Köpenhamn.   

Strax efter annonserad tid stod då bandet på scen. Redan efter några takter förstod jag att det här bli bra. En otrolig fin öppning satte ribban för resten av kvällen. Trots KB:s besvärliga lokal där ljudet ofta kan vara rent hopplöst. Hade man ändå lyckats skapa en otroligt fin ljudmatta. Dock försvann Israel Nash sång helt. Han äger en bra röst som kommer fram tydligt på skiva, men inte alls på konserten.

I stället var det musiken som stod i centrum. Och det var stundtals enastående bra. Han och hans fantastiska band med trummisen Josh Fleishmann och bröderna Aaron McClellan, bas, Joey McClellan gitarr och inte minst Eric Swanson på pedal steel guitar och Israel Nash själv på akustisk gitarr, bjöd på en och en halv timme med skön och härlig americana med mycket psykadelika. Förutom i texten ovan nämnda influenser, så anade man på konserten lite Byrds, Country Joe & The Fish och en hel del Pink Floyd. Visst går det att säga att det understundom blev något enahanda, då låtarna ibland är alltför lika varandra och det saknas något som bryter av och sticker iväg. 

Men sammanfattningsvis var det en mycket bra konsert.