fredag 7 februari 2020

Konsert - Claude Debussy: Skt. Sebastians martyrium - DR Koncerthus - 2020-02-06

Igår var jag med om något mycket märkligt. Jag var på DR Koncerthus och lyssnade på ett ovanligt verk av den franska kompositören Claude Debussy (1862-1918). 

Verket Le Martyre de saint Sébastien är ett ganska okänt verk av Claude Debussy. Det är ett verk som inte framförs så ofta och nästan aldrig i sin ursprungliga form. 

Vid premiären i Paris 1911 varade framförandet i fem timmar. Det ingår nämligen en stor mängd text och tal i verket, skrivet av diktaren Gabriele D'Annunzio. Debussys musik är enbart en liten del av föreställningen som innehåller element som teater, opera, balett, körsång och orkestermusik. 

Vi uruppförandet blev det skandal, då ärkebiskopen hade förbjudit alla rättrogna katoliker att se förställningen. Biskopen påstod att det fanns erotiska undertoner, men än värre var att Sebastian spelades av en judisk kvinna, balettdivan Ida Rubinstein, som uppträdde med bara ben.   

Debussy samlade senare fyra av orkesterstyckena till ett koncentrat med titeln Symfoniske fragment. Flera har försökt framföra verket i redigerade versioner där texten är kraftigt beskuren, men där så mycket av musiken är kvar. 

I gårdagens förställning framfördes verket i en ny version av dirigenten Alain Altinoglu. Han har arbetat mycket grundligt med materialet och skapat en personlig kompromiss där all musik är bibehållen, men den talade texten är kraftigt nedskuren. 

  
DR Symfoniorkester med Kör: Foto Jesper Ekdahl 


I det stora vackra konserthuset denna kväll fick jag höra något av de märkligaste jag har hört. Där en orkester på 96 personer, en kör på 68 personer och berättaren Nora Gubisch, sopranen Sandrine Piau, de båda mezzosopranerna Isabelle Druet och Marie Kalinine, skådespelaren Éric Génovese och dirigenten Alain altinoglu, sammantaget 170 personer framförde en mäktigt, mystiskt och väldigt annorlunda musikupplevelse. 

Det ska sägas att det var inte helt lätt att ta till sig. Bitvis var det enastående vackert och intressant, men ofta var det knepigt och alltför svårt för mitt "otränade" öra. Långa partier av talad text på franska kändes ganska tröttsamt, men musiken var det inget fel på. 

            

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar