Hur är den då undrar ni säkert? Först vill jag säga det att jag tycker. Carl Johan Vallgren är en av våra riktigt stora berättare. Han har presterat några av de senaste två decenniernas bästa romaner. Tänker då särskilt på "Den vidunderliga kärlekens historia", "Kunzelman & Kunzelmann" och framför allt "Dokument rörande spelaren Rubashov".
Så när han nu ger sig i kast med spänningsgenren så förväntar åtminstone jag mig en högklassisk historia. Det är en historia som berättas av en driven författare som kan sitt hantverk, det är högt tempo och visst är den spännande. Men den är tyvärr också fylld med alldeles för många otroliga samband och väldigt många osannolika händelser. Här är han långt i från ensam. Det är ofta denna genre problem. Ibland köper man det och ibland inte. Här är det lite väl mycket på en gång och i slutet av boken så uppstår en känsla av obegriplighet och man befinner sig lämnad i sticket. Även om den förvisso lyckades behålla en viss spänning hela vägen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar