Mezzoforte på Victoriateatern 28 januari

Det är inte längre så ofta jag går och lyssna på fusion. Kvällens band Mezzoforte såg jag första gången 1984 på North Sea Jazzfestival. Då på den tiden när jazzintresset var i sin linda var det ofta band som Mezzoforte tillsammans med mera kända grupper som Spyro Gyra och Yellowjackets som tilldrog sig mitt intresse. Numera lyssnar jag mycket sällan på den typen av musik och Mezzoforte har jag inte lyssnat på sedan dess. Visste inte ens att bandet fortfarande existerade då jag för några dagar sedan fick syn på att de skulle spela i stan.

Före kvällens huvudattraktion stod på scen fick vi ta del av den för mig helt okända danska sångerskan Pernille Mejer. Hon framförde solo ett knippe låtar där hon med hjälp av en loop samplar sin egen röst flera gånger vilket gör att det låter som en mängd olika instrument. Sedan sjunger hon till denna ljudbild.

Pernille Mejer

 

När klockan var tjugo i nio så var det då dags för Mezzoforte att inta scenen. Gruppen har aldrig tidigare spelat i Malmö vilket kan säga vara ganska märkligt då gruppen har existerat i trettiosju år.   Gruppen bildades redan 1977 på Island av Eythor Gunnarsson, klaviatur, Johann Asmundsson, bas, Fridrik Karlsson, gitarr och Gulli Briem, trummor när de bara var 16-17 år. Sedan har gruppen i stort sett varit intakt under årens lopp. Just nu var inte trummisen med utan istället var det Martin Valihora från Slovakien på trummor. Med var också den svenska saxofonisten Jonas Wall.

Bandets storhetstid var på 80-talet då de hade en megahit med "Garden Party" från deras fjärde album "Surprise Surprise". Under en tid hade de popstjärnestatus (som Eythor lakoniskt konstaterade) och spelade på utsålda arenor runt om i världen.

Från vänster: Johann Asmundsson, Eythor Gunnarsson, Martin Valihora, Jonas Wall och Fridrik Karlsson. 

Victoriateatern var i stort sett fullsatt och flera i publiken var gamla fans, som hängde med i låtarna.
I nästan två timmar bjöd Mezzoforte på stor underhållning med mycket spelglädje och uppsluppenhet. Det var tajt och svängigt, mycket funk, men också någon balad. I en balad där gitarristen Fridrik Karlsson spelade på nylonsträngad gitarr fick vi prov på hans själfulla och kompetenta spel.
Jämfört med många andra fusionsband så har Mezzoforte förmågan att snickra ihop fina melodier.

Spellistan från kvällens konsert. Bild lånad från Jazz i Malmös facebooksida. 

Jag gjorde en ganska rolig iakttagelse , basisten Johann Asmundsson är väldigt lik kriminalförfattaren Börge Hellström.