En sån bok är Den olycklige prinsen i Mayerling av Istvan Bart. En bok jag hade med mig som reselektyr genom Europa på väg till Budapest 1989. Under nästan hela resan hade jag en egen kupé där jag ostört kunde läsa. Minns hur jag under färden genom Centraleuropa, läsande detta fängslande drama förflyttades i tiden. Det kändes som om jag istället åkte ånglok och landskapet utanför var bedrägligt likt men ändå så mycket mer lantligt. Jag kastades tillbaka hundra år till tiden för händelsen i denna bok.
Boken handlar om Mayerlingdramat som är en händelse som tilldrog sig den 30 januari 1889, då kronprins Rudolf av Österrike trettio år gammal och hans sjutton åriga älskarinna Marie Vetsera dog på jaktslottet Mayerling utanför Wien. Enligt de officiella rapporterna begick paret självmord tillsammans. Kronprins Rudolf sades ha tagit sitt liv efter att först ha skjutit ihjäl sin älskarinna. Den här officiella förklaringen har dock ifrågasatts och misstankarna om att de istället mördades har ständigt varit aktuella. Det finns många konstigheter och oklarheter i samband med historien. På senare år har även nya rön framkommit som pekar på att skadorna på Vetseras kranium tyder på att hon slagits ihjäl och inte skjutits.
Istvan Bart berättar med utgångspunkt från denna händelse en spännande och plausibelt historia. Hur det möjligtvis kunde gått till.
Som jag minns det hade den samma slags spänning som I skuggan av ett brott av Helena Henschen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar