söndag 4 september 2016

De polyglotta älskarna - Lina Wolff

De polyglotta älskarna av Lina Wolff (f 1973) är otroligt bra. En fängslande, absurd och mycket märklig historia som oavbrutet är intressant även om jag nog inte riktigt till fullo förstår vad den handlar om. Romanen är fylld av lager, skikt och ingångar till så många fortsatta undringar långt efter den är läst.





Romanen består av tre delar och tre olika röster. Först möter vi Ellinor som en dag sätter ut en kontakt annons på en dejtingsajt enligt följande: "Jag är trettiosex år gammal och säker en öm, men inte alltför öm, man."

Av alla svar hon får fastnar hon för en överviktig litteraturkritiker vid namn Calisto Rondas. Ganska snart flyttar hon också in hos honom i hans hus i Stockholms skärgård. Ganska snart upptäcker hon att Calisto är både gift och våldsam. Han har också ett manuskript skrivit av författaren Max Lamas. Detta manuskript har titeln De polyglotta älskarna (polyglott betyder flerspråkig) spelar en central och avgörande roll i romanen.

I den andra delen är det just författaren Max Lamas som vi får följa. Han är olyckligt gift med en kvinna som hellre tillbringar tiden med Nietzsche och trädgårdsarbete än med honom. Här finns en tokrolig skildring från receptionen på World Trade Center (i Stockholm) men här skildras också hur Lamas mötet Kritikern och hans vackra fru Mildred.

I tredje delen möter vi Lucrezia som är dotter till Cladia och dotterdotter till den skandalomsusade markisinnan Matilde. Dessa kvinnor utgör stommen i berättelsen om De polyglotta älskarna som Max Lamas skrev efter en vistelse på deras stora egendom i Tolentiono. Egendom som nu Lucrezia risker att behöva sälja om hon inte kan uppbringar pengar. Här kommer Max Lamas åter in i bilden.        

Genom hela historien spelar den franska omstridde författaren Michel Houellbecq en stor roll. Han får vara ett slags raster för sinnebilden för det som kanske är romanens bärande tema nämligen om män och kvinnor, sex ,kontroll, makt o.s.v.  


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar