Låt mig ta din hand - Tove Alsterdal

I lördags tillkännagav Svenska Deckarakademin sina val av årets bästa kriminalromaner. Bästa svenska kriminalroman blev "Låt mig ta din hand" av Tove Alsterdal, årets bästa till svenska översatta kriminalroman blev "Jakthundarna" av Jørn Lier Horst och årets debutpris gick till Anna Lihammer för boken "Medan mörkret faller".

Jag kunde något förvånad, då jag inte läsa så många kriminalromaner längre, konstatera att jag läst två av de vinnande bidragen. Så i söndags bestämda jag mig för att även läsa Tove Alsterdals bok.

Redan i de inledande raderna sätts tonen för den fortsatta berättelsen.Det börjar spännande med en skrämmande obehaglig scen . Vi möter en kvinna som är bunden, har huva över ansiktet och som har blivit brutalt misshandlad och förstår vi är på väg mot kanske sin egen död.

Historien rör sig från Jakobsberg, Sverige 2014 till militärdiktaturens Buenos Aires, Argentina i slutet av 70-talet.

Det är ett mångbottnat familjedrama och en slags politisk thriller på samma gång. 

Natten mot valborgsmässoafton störtar Charlie Eriksson (hon heter egentligen Camilla) ner från en balkong mot en säker död från elfte våningen. Det mesta talar för självmord, då hon har haft ett långvarigt missbruk och tidigare har försökt begå självmord. Det är vad polisen tror och till en början även den dödes syster Helena. Helena lever ett tryggt medelklassliv och har aldrig berättat om sin familjehemlighet. Helena och Camillas mamma övergav dem som mycket små då hon förälskade sig i en argentinsk man och åkte till Argentina.

Då allt för många konstiga sammanträffande och lösa trådar sammanfaller börjar Helena tvivla på om det var självmord. Hennes egen pappa, en alkis som kallas riddaren, är ett av många vittnen som sett Charlie/Camilla lämna en nattklubb med en obehaglig man samma natt som hon dör.

Nu börja jakten. Men det är inte bara jakten på en mördare utan också jakten på en försvunnen moder och kanske mest av allt en jakt på sanningen. Vad hände i egentligen i Argentina mellan 1976 och 1982 under juntans år.

Bokens största förtjänster är just redogörelsen och beskrivningen av dessa fruktansvärda år i Argentinas historia. En tid då så många som 30 000 människor torterades och mördades av juntan. Många slängdes drogade från flygplan i havet utanför Argentinas kust.

En mycket bra spänningsroman med miljö och personbeskrivningar som är mycket mer omfattande och djupare är det mesta annat i genren.