Hausfrau - Jill Alexander Essbaum

Har i helgen läst en otroligt bra roman. Jill Alexander Essbaum har med sin romandebut Hausfrau åstadkommit en häpnadsväckande välskriven och intressant roman. Boken är ännu inte utgiven. Den släpps den 17 augusti. 

Jill Alexander Essbaum är född 1971, bor och arbetar i Austin, Texas. Har tidigare skrivit några diktsamlingar. 

Det här är en första klassens roman som jag tror kommer att låta höra talas om sig i höst. Den handlar om amerikanskan Anna Benz bor med sin schweiziske make Bruno, deras tre barn, en svärmor runt husknuten,  i en välbärgad förort till Zürich. Ett till synes idealiskt liv. Men något skaver hos Anna. Hennes liv håller på att krackelera. Detta instängda så perfekta Schweiziska liv, där allt är så oklanderligt och tågen alltid är punktliga utom när någon hoppar framför dem. Hon börjar gå i jungiansk terapi för att hantera sin tomhet och sin oförmåga att engagera sig känslomässigt i sitt och familjens liv. Hon inleder också flera otrohetsaffärer.     

Det är en sjukt välskriven roman. Ett alldeles fantastiskt språk. Fullt av sentenser som man vill nedteckna mest hela tiden. Sedan är den väldigt litterär då den flörta med flera klassiker, framför allt Madame Bovary som hela tiden finns där i bakhuvudet. Det är inget plagiat utan ett fullt medvetet och stilistiskt mycket lyckat grepp. Sedan är den full av sex. Den är så het, så sidorna ryker. Den svåra konsten att skildra sex lyckas hon alldeles förträffligt med. Sällan har jag läst så explicita sexskildringar med sådan trovärdighet och hetta. 

Som ni säkert förstår kan detta aldrig sluta väl. Men därom får ni själva läsa.
Bästa boken på länge. 

Slutar med att citera ett litet stycke. 

"DET ANSIKTE MAN BÄR som vuxen är en mask man lägger sig till med i ungdomen."
Det finn många sorters masker, tänkte hon. Teatermasker och halloweenmasker och kirurgmasker och fäktmasker och dykarmasker och brottarmasker och skidmasker. Smidda visir och ansiktsburar, ögonbindlar och maskeradmasker.
Och dödsmasker.
Doktor fortsatte "Varje mask blir en dödsmask när man inte längre kan ta på och av sig den som man vill. När den sammanfaller med konturerna av ens psykiska ansikte. När man tror att den persona man visar upp är ens levande själ. När man inte längre ser skillnad på dem."