måndag 30 september 2013

Femtio Fantastiska ECM Skivor

American Garage - Pat Metheny Group. http://www.youtube.com/watch?v=O_yqTbOjcMw


Denna ENASTÅENDE och sönderspelade skiva från 1979 var den andra skivan som Pat Metheny Group gav ut. Jag bör ha hört den i början av 80-talet då min musikaliska nyfikenhet och upptäckarglädje inte fann några gränser. Ända sedan dess har Pat Metheny hört till mina ständiga följeslagare.

Plattan är en bländande vacker blandning mellan jazz och rock med rötterna i den amerikanska musiktraditionen av blues och country. Gruppen tar oss med på en musikalisk resa där vi får höra många exempel på detta bands virtuositet och samspel. Det är en skiva som trots att jag spelat den hundratals gånger fortfarande kan överraska. Och bättre betyg kan väl en skiva knappast få.   
  

söndag 29 september 2013

Han är tillbaka - Timur Vermes


Det svårt att skriva något klokt, balanserat och rättvisande om denna bok. Det är en otäck, vriden, obehaglig, men också rolig, ibland vansinnigt rolig bok.
 En vårdag 2011 vaknar Hitler på en ödetomt i centrala Berlin. Han har sovit i 66 år och är således inte 122 år som han borde vara utan 56 år som han var vid sin död i bunkern. Denna tokiga början är upptakten till en av Tysklands mest säljande böcker på senare tid. Den översatts till flera språk och har nu kommit på svenska.  
Han blir så klart igenkänd, men ingen kan ju tro att han är något annat än en skicklig imitatör. 
Ganska snart får en produktionsfirma som gör tv- program upp ögon för honom. Det tycker han är en fantastisk "komiker" med en alldeles egen stil trots att han bara är sig själv. Hans TV-show blir bara mer och mer populär speciellt efter att han blir ett Youtubefenomen.    

Det är politisk satir och komik med en bitsk samhällskritik.  Men eftersom det är ur Hitlers perspektiv vi ser på världen blir komiken vridet ett varv till. För hur ska man förhålla sig till någon som tillhör värdshistoriens värsta massmördare. Om man likt Hitler står frågande, och är kritiskt till en mängd samhällsföreteelser i Tyskland av i dag. Är man då som Hitler? 
Så klart inte! Men det är det som är intressant med denna bok. Förutom att den är både fruktansvärt rolig och allvarlig är den också mycket tänkvärd. 
Jag har gjort hundratals hundöron i boken och skulle vilja dela med mig av en mängd roliga citat. Men svårigheten med att välja vad gör att jag avstår. Och i stället uppmanar jag alla att läsa den.           

tisdag 24 september 2013

Skivrecension

Vieux Farka Touré - Mon Pays  Vieux Farka Touré – Mon Pays

Boureima "Vieux" Farka Touré sångare och gitarrist från det aldrig på intressanta musiker sinande landet Mali. Han är son till den store Ali Farka Touré. Men han klara sig mycket bra själv, utan att behöva stå i skuggan av sin far. Det här hans fjärde studioskiva sedan debuten 2007. Jag hade trots mitt intresse för musiklandet Mali faktiskt missat honom. Men det är bara bra för nu har jag att lyssna och upptäcka yterliggare en begåvad musiker som får hemmet att koka av rytmer. Vid sidan av sin solokarriär har han också tillsammans med den Israeliska sångaren och pianisten Idan Raichel bildat gruppen The Touré - Raichel Collective som har släppt en skiva och turnerat ihop i stora delar av världen.

Skivan är mycket mer akustisk och traditionell än hans senaste skivor. Föregångaren The Secret där kända gitarrister som John Scofield, Derek Truks och Dave Matthews medverkade var mer elektrisk och ett möte mellan olika traditioner. Här är det snarare frågan om en tillbaka gång till rötterna och arvet efter fadern. Här medverkar bl.a. faderns duettpartner Toumani Diabatés son Sidiki på kora.
Det är en väldigt härligt svängande platta i en malisk musiktradition som jag aldrig får nog av.
Helt klart en stark 4

En stor glädje för mig och många andra malmöbor är att han spelar på Inkonst onsdagen 6 november.     

lördag 21 september 2013

Svekets Offer - Set Mattsson


Då var det dags återuppta bekantskapen med Kriminalöverkonstapel Douglas Palm och ett svunnet Malmö.
Svekets offer är den andra fristående delen i en tänkt triologi. Där Ondskans pris var den första.

Det har gått någon månad när vi nu åter lär känna Palm och hans kollegor. Det är december 1946 när handlingen börjar. På nyårsnatten sker ett brutalt mord samtidigt som staden drabbas av oförklarliga kraveller. Under våren hittats en nyfödd pojke dränkt i fågeldammen vid pildamssparken.Man finner senare  modern medvetslös på sjukhuset. Men hinner aldrig förhöra henne innan hon avlider i skador som uppkommit i samband med förlossningen. Vi får följa Palm och hans kollegeros tålmodiga och långsamma arbete med att ta reda på sanningen. Vi får också ta del av stadens olika spänningsfält med sjaskiga bostadsområden, horor och billiga ölsjapp. Roman skildra också den konflikt som råder på Kockums mellan arbetstagare och arbetsgivare, mellan kommunister och socialdemokrater mellan importerad arbetskraft från Italien och svenska arbetare. Set Mattsson styrka ligger i tidsskildringen som känns väldigt historiskt trovärdigt och autentisk. Jag ser fram emot nästa del.

Malmö 1947. Här finns fler bilder. http://bilderisyd.se/index.php/tag/5659/1947

     

Dance me to the end of love

Ber att få framföra mina varmaste gratulationer till er Mr Cohen när ni nu i dag fyller 79 år.

Skulle vilja bjuda er på ett glas ouzo och samtala om konsten, musiken, livet och kvinnorna under skuggan från vinrankorna på en grekisk taverna. När nu inte det låter sig göras så vill jag istället ta tillfälligt i akt och berätta att din musik och poesi har betytt väldigt mycket för mig under årens lopp.


Leonard Norman Cohen föddes den 21 september 1934 i Montreal, Quebec, Kanada.

Tänker återkomma längre fram med några ord om dessa böcker. Men i dag ville jag bara i första hand uppmärksamma Cohens födelsedag.

Här en länk till en lysande och magisk skiva. En liveinspelning från London.
Leonard Cohen – Live In London

fredag 20 september 2013

Bara Bra Böcker


Under denna rubrik hamnar allt möjligt, men företrädesvis böcker som lästes en gång för länge sedan.

Det är inte bara jag som tycker det här är en bra bok. Den tyske regissören Rainer Werner Fassbinder höll den som en av sina favoriter. Han höll på med ett filmmanus som aldrig blev klart.

 Bokens skrev redan 1935 men gavs inte ut förrän 1957. George Bataille föddes den 10 september 1897 i Billom och dog den 9 juli 1962 i Paris. Han började studera till katolsk präst, men förlorade tron 1922. Han begav sig då till paris där han levde ett utsvävande liv. Han studerade Karl Marx, Markis de Sade, Sigmund Freud och Friedrich Nietzche som alla kom att utöva stort inflytande på hans författarskap. Många av hans verk kännetecknas av erotik, självdestruktivitet och död.

I boken skildras hur huvudpersonen Troppman (Bataille) en försupen donjuan som driver omkring i Paris och Barcelona där han möter tre mycket olika kvinnor. Den perversa Dirty, den svaga Xénie och den revolutionära Lazare. En text så fylld med symbolik, erotik, dödslängtan, revolution och mysticism. Det ska sägas att det var väldigt länge sedan jag läste boken, men då var jag var djupt gripen och tagen av den.  


 

torsdag 19 september 2013

Bara Bra Böcker

I bland minns man böcker man läst inte första hand för att de var så fantastiskt bra, utan för att omständigheterna då man läste dem var så speciella.

En sån bok är Den olycklige prinsen i Mayerling av Istvan Bart. En bok jag hade med mig som reselektyr genom Europa på väg till Budapest 1989. Under nästan hela resan hade jag en egen kupé där jag ostört kunde läsa. Minns hur jag under färden genom Centraleuropa, läsande detta fängslande drama förflyttades i tiden. Det kändes som om jag istället åkte ånglok och landskapet utanför var bedrägligt likt men ändå så mycket mer lantligt. Jag kastades tillbaka hundra år till tiden för händelsen i denna bok.


Boken handlar om Mayerlingdramat som är en händelse som tilldrog sig den 30 januari 1889, då kronprins Rudolf av Österrike trettio år gammal och hans sjutton åriga älskarinna Marie Vetsera dog på jaktslottet Mayerling utanför Wien. Enligt de officiella rapporterna begick paret självmord tillsammans. Kronprins Rudolf sades ha tagit sitt liv efter att först ha skjutit ihjäl sin älskarinna. Den här officiella förklaringen har dock ifrågasatts och misstankarna om att de istället mördades har ständigt varit aktuella. Det finns många konstigheter och oklarheter i samband med historien. På senare år har även nya rön framkommit som pekar på att skadorna på Vetseras kranium tyder på att hon slagits ihjäl och inte skjutits.

Istvan Bart berättar med utgångspunkt från denna händelse en spännande och plausibelt historia. Hur det möjligtvis kunde gått till.

Som jag minns det hade den samma slags spänning som I skuggan av ett brott av Helena Henschen.

Skivrecension

Kenny Garrett - Pushing the World away / Kenny Garrett – Pushing the World Away




Det ska sägas med en gång att det här är en toppen platta. Underbart sväng med många olika stilar.
Kenny Garrett som spelar altsaxofon och flöjt är med rätta en av de mest kritikerrosade och prisbelönta jazzmusikerna i sin generation. Han gett ut en mängd prisvinnande skivor och var senast Grammynominerad för den 2012 utgivna plattan Sedds From The Underground.          

Han medverkar också den Grammyvinnande skivan Five Peace Band Live  .

Medverkande musiker på Pushing the World away.

  • Kenny Garrett – alto saxophone (1-7, 9, 11-12), soprano saxophone (8), chant (8), piano (10)
  • Benito Gonzalez – piano (1-3, 5-7, 9, 12)
  • Corcoran Holt - bass (1-12)
  • Marcus Baylor - drums (1-3, 5-6, 9, 12)
  • Rudy Bird - percussion (3, 5-7, 9), cymbals and gong (8)
  • Ravi Best - trumpet (3)
  • Vernell Brown - piano (4, 8, 11-12), chant (8)
  • McClenty Hunter - drums (4, 7, 10, 12), vocals (6)
  • Mark Whitfield, Jr. - drums (8, 11-12)
  • Jean Baylor - vocals (9)
  • Carolin Pook - violin (10)
  • Brian Sanders - cello (10)
  • Jen Herman - viola (10)
  • Mikhail Tarasov - string arrangement (10)
  •    
  • söndag 15 september 2013

    Femtio Fantastiska ECM Skivor

    Belonging - Keith Jarrett




    Ett enastående album. Det var den första skiva som  Keith Jarrett gjorde tillsammans med sin europeiska kvartett som bestod av Jan Garbarek på tenor och sopransaxofon, Palle Danielsson på bas och John Christensen på trummor. Skivan kom ut 1974.
     Den underbara låten "Long as you know you're living yours" kom senare att bli känd för den rättstvist som Jarett hade med gruppen Steely Dan. Jarret hävdade att titel spåret Gaucho var stulen från hans låt. Donald Fagen medgav att han var influerad av Jarrets låt. Och domslutet ledde till att Steely Dan blev stämda. Vilket också ledde till att Keith Jarret står som en av upphovsmännen till Gaucho.


    Det här kan höras mycket tydligt här. Först en länk till Long as.......

      

    sedan länk till Gaucho

        



    Femtio Fantastiska ECM Skivor

    The Köln Concert - Keith Jarrett

    En magisk skiva med en magiker vid pianot.

    Förutsättningarna var de sämsta tänkbara. Jarret var trött när han anlände med producenten Manfred Eicher till Köln några timmar innan konserten skulle börja. Det visade sig att flygeln var i ett förfärligt skick och det fanns inga möjligheter att transportera dit en annan flygel. Jarret ville ställa in konserten, men övertalades att ändå genomföra den. En pianostämmare tillkallades som under några timmar fick flygeln i hjälpligt skick. Det har spekulerats i om inte den ofullkomliga flygeln skick fick Jarret att anstränga sig ännu mer.

        


    Det här är nog tillsammans med Miles Davis Kind of Blue den jazzskiva som man kan hitta hos flest svenskar och då inte bara hos jazzdiggare.

    Skivan är en direktinspelad solokonsert byggd på improvisation och gjord i Kölneroperan den 24 januari 1975. Kölnkonserten har sålts i sammanlagt 3,5 miljoner exemplar, vilket gjort den till den mest sålda jazzskivan av en soloartist.

    Här länk för den som vill lyssna.   http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=AxGWyFaVnFc

    torsdag 12 september 2013

    Femtio Fantastiska ECM Skivor

    Bass Desires - Marc Johnson


    Albumet kom ut 1985, men det bör har varit året efter som jag köpte den. Ett album som jag fastnade för meddetsamma och fann vara sensationellt bra. Det var ett riktigt genidrag av bassisten Marc Johnson att sammanföra de två gitarristerna John Scofield och Bill Frisell. Som här får utrymme för distinkta soloprestationer, men framförallt skapar de tillsammans en underbar fängslande helhet. Även storartat spel från Peter Erskine och Marc Johnson. Vilket gör den här skivan till en av mina absoluta favoriter.

    Här ett exempel.  http://www.youtube.com/watch?v=NJV0IuwNi_4

    onsdag 11 september 2013

    Min Kamp



    Äntligen !
    Måste jag utbringa efter att ha läst Min Kamp 6. Mest för att den har varit så otymplig och svårhanterlig. En inbunden bok på 1120 sidor är besvärlig att handskas med. Eftersom jag oftast läser i sängen så var det tröttande att hålla den. Men annars har det inte varit en kamp att läsa den och inte heller de andra delarna. Tvärtom! Det har varit bland det mest intressanta jag läst på mången år.
    Vad är det då som är så bra med dessa böcker?

    Det är det att Knausgård ärligt utforskar hur det är att vara människa med alla sina fel och brister.
    Det mycket privata och banala i vardagen skildras in i minsta detalj( vilket ibland blir väldigt komiskt) med ett väldigt flyt. Det blir faktiskt aldrig långrandigt eller tråkigt vilket man skulle kunna tänka sig. Att Kanusgård ror detta i hamn beror i hög grad på hans fantastiska språk.
          
    Jag läste Min Kamp 1 när den kom ut 2010 och blev gripen med en gång av texten. Man läser in så mycket mer i dessa böcker än bara berättelsen i sig. Böckerna är i lika hög grad en berättelse om det egna livet. Böckerna får dig att tänka över väldigt mycket av ditt eget liv och chansen att du börja reflektera över en hel del av vad du gör och hur du fårhåller dig till din omgivning är stor.
    Det är inte nödvändigt att läsa alla i ett sträck även om det är lätt att drabbas av "Knausgårdfeber" som jag och några kollegor uttryckte det i bokhandeln. Eftersom jag läst dem på svenska så har det blivit långa uppehåll dem i mellan.  Läste Min Kamp 2 2011, Min Kamp 3 2012 och Min Kamp 4 och 5 under vintern i år för att avsluta med Min Kamp 6 häromdagen.

    Jag är övertygad om att det här grandiosa litterära bygget är en blivande klassiker.

    Här en länk till den som vill lyssna till författaren.http://www.ur.se/Produkter/164758-En-bok-en-forfattare-Karl-Ove-Knausgard


     

    måndag 9 september 2013

    Femtio Fantastiska ECM Skivor


    Femtio fantastiska ECM skivor.

    Under denna rubrik kommer jag att gå igenom några skivor från ECM stora skivkatalog.

    Först kort om skivbolaget ECM (Edition of Contemporary Music) är ett skivbolag grundat i München år 1969 av Manfred Eicher. ECM är mest känt för Jazzmusik men har även gett ut en rad skivor inom andra genrer. ECM:s motto är "The Most Beautiful Sound Next to Silence".

    De flesta av skivorna är inspelade med Jan Erik Kongshaug (från Talent Studios och senare Rainbow Studios) i Oslo som ljudtekniker.

    Cloud Dance som var Collin Wallcott (1945-1984) debutplatta från 1975 är ett utmärkt exempel på ECM "soundet" som närmast kan beskrivas som en blandning av jazzfusion, västerländs konstmusik och traditionell folkmusik.

    Den här skivan har sedan tidigt 80-tal då jag först hörde den varit en stor favorit. Som medmusiker på plattan har Collin Wallcott tagit hjälp Gateway som bestod av John Abercrombie på gitarr , Dave Holland på bas och Jack DeJohnette på trummor.

    Collin Walcott spelade många olika musikinstrument så som klarinett, violin, gitarr, piano, percussion, marimba och kalimba. Men är mest känd för att spela tabla och sitar. Han var också medlem av Paul Winter Consort, Oregon och Codona.

    Det är en magisk platta med många fina individuella prestationer och ett harmoniskt bländande samspel.      
    Här ett exempel. http://www.youtube.com/watch?v=JC1s3FKajGk