söndag 26 juni 2022

Konsert med Oumou Sangaré - DR-Koncerthus - 2022-06-25

I fredags var det start för Copenhagen jazzfestival. Hade planer på att åka över, men valde att fira midsommar.

Midsommarafton blev en av de varmaste i mannaminne och det vackra vädret fortsatte även igår lördag. Jag åkte över sundet på eftermiddagen och strosade runt i ett väldigt varmt och soligt Köpenhamn. 

Sökte mig till Skuspilhuset på Sankt Annae plats, en vacker teaterbyggnad som ligger precis vid vattnet. Klockan 16.00 bjöds det på musik med den nya gruppen "Golden Ratio", med pianisten Carsten Dahl, den svenske bassisten Daniel Franck och trummisen Jacob Høyer. 

Carsten Dahl, Daniel Franck, Jacob Høyer 

            

  Så här beskrevs musiken i den officiella programmet 

"Musikken er poetisk, rørende, swingende, vild og polyfonisk. Dens verden efterstræber en kollektiv balance i udfoldelsen og skabelsen bæres frem af de tre sublime individuelle musikeres indre kompromisløse nødvendighed og deres indbyrdes komplementære forståelse af øjeblikkets skabelse i et lydfællesskab."

Gruppen bjöd inte bara på bra musik, det var också väldigt roligt mellansnack av Carsten Dahl. 

Ännu återstod många timmar till kvällens konsert med Oumou Sangaré, som först börjar klockan 21.00.

Så jag fortsatte att njuta av det vackra vädret och promenerade vidare till Christianshavn och sedan vidare till Islands Brygge.

Väl där valde jag att äta på kulturhuset och titta på folkvimlet. 

Sedan var det det dags att söka sig till DR Koncerthuset. 

Oumou Sangaré föddes 1968 i Bamako, Mali och är tillsammans med Fatoumata Diawara den största representanten för Wassouloumusiken. 

Wassoulou är en musikstil som huvudsakligen framförs av kvinnor och där texterna ofta handlar om barnafödande, fertilitet och polygami. 

Hon har precis släppt ett nytt album Timbuktu, som är hennes åttonde skiva sedan debuten 1989 med albumet Moussoulou. 

Konserten var flyttad från den stora konsertsalen till den mindre studio 2, vilket bara var en fördel då det blev mera intimt och framförallt kunde alla dansa. 



För dans blev det nästan meddetsamma. Flera låtar är ganska lugna, men även då är det skönt gung och när det kör igång för fullt är det omöjligt att vara stilla. 


Det blev en och en halv timme av stark passion, när hon sjunger och gestikulerar är det så mycket kraft och känslor, så man blir alldeles svarslös och djupt berörd. 

       

Musiken är en blandning av, förutom Malis rika musiktradition, blues, rock och pop. 

Det var ett häftigt gung och ett härligt groove som gärna hade fått pågå ännu längre.