Kvinnan vid kanalen - Set Mattsson

Med kriminalromanen Kvinnan vid kanalen har Set Mattsson gjort det igen, skrivit en  engagerande berättelse med stark närvaro. I denna fjärde bok om Kriminalöverkonstapel Douglas Palm i Malmö har vi lämnat fyrtiotalet och istället är det nu år 1952. 

Douglas Palm är något melankolisk och hans äktenskap går på sparlåga. Han begår dessutom en omoralisk och olaglig handling som får stora konsekvenser för honom och andra som står honom nära. 

I ett hyreshus på väster hittas en man fastbunden i sängen, nerkletad med läppstift. Vad som först tros vara ett mordfall visar sig vara än mer komplicerat. Det sker också ett brutalt mord på en direktör i Malmös finare områden som så småningom visar sig ha kopplingar till den tidigare händelsen. 

Mycket av handlingen kretsar kring Malmös prostituerade och det är en tuff och sjaskig miljö vi får ta del av. Det är som alltid en bra intrig och autentiska miljöskildringar, här även med många tidsmarkörer så som spionaffären Enbom, den nerskjutna DC-3:an och hetsjakten på kommunister. Här finns också den djupt rotade rasismen mot tattare och annat löst folk och ett utbrett kvinnoförakt.

Roligt är att ta del av detaljrikedomen som många gånger fick mig att börja slå upp och bläddra i andra böcker. Där är en scen då färjan M/S Malmöhus nämns, som fick mig att titta närmare i en bok som jag haft i mina ägor i många år, Malmö och dess färjor.                         
  

Fruktans tid - Set Mattsson

Set Mattsson debuterade 2012 med Ondskans pris, som året därpå följdes av Svekets offer.
Det har varit en fröjd att få följa Kriminalöverkonstapel Douglas Palm under hans utredningsarbete i fyrtiotalets Malmö. Nu när Set Mattsson sätter punkt med Fruktans tid, som är tredje och avslutande delen, är det inte svårt att utnämna dem till framtida deckarklassiker.

Det är försommar 1948 och Malmöpolisen hittar liket av en svårt misshandlad kvinna. Några dagar senare tar en högt uppsatt polis sitt eget liv på sitt tjänsterum. Samtidigt får vi också följa en tvivelaktig verksamhet som ägnar sig åt att gömma nazister undan rättvisan. Sakta går det upp för Palm och hans kollegor att det finns en koppling mellan fallen.
Det här är ingen actionspäckad kriminalroman. Inte heller är det en deckare med osannolika psykopater. Tvärtom är den ganska befriad från en massa klichéer. I stället bjuds vi på vardagligt polisarbete berättad i ett mera långsamt och eftertänksamt tempo som är ovanligt i denna genre.

På ett finstämt och utomordentligt väl genomarbetat språk är det framför allt stämningen och atmosfären tillsammans med den utomordentliga miljöbeskrivningen som är den stora behållningen.