En av Sveriges ledande jazzmusiker har vid 80 års ålder lämnat jordelivet för jazzhimlen.
Han började tidigt studera klassiskt piano och skrev sitt första arrangemang som mycket ung. Han gjorde han sin första skivinspelning tillsammans med Arne Domnerus redan 1949. På 1950 talet spelade han in skivor med många av de tongivande amerikanska jazzmusikerna som då och då gästade Sverige. B.la med trumpetaren Clifford Brown och tenorsaxofonisten Stan Getz.
En mycket spelad skiva i mitt hem är den här. Sitt ner, tänd pipan och luta er tillbaks.
JAZZ AT THE PAWNSHOP (av någon anledning står Duke Ellington som upphovsman på Spotify)
Musikerna på skivan Jazz att the Pawnshop vol.1 är Arne Domnérus altsax och klarinett, Bengt Hallberg piano, Lars Erstrand vibrafon, George Riedel bas och Egil Johansen på trummor.
tisdag 2 juli 2013
Skivrecension
John Scofield - Überjam Deux. Länk John Scofield – Überjam Deux
En av mina favoritgitarrister är John Scofield. Han har alltid vågat provat och experimenterat med olika stilar och uttryck. Det är inte på långa vägar så att allt har varit bra. Den finns en del rätt så tradiga fusion plattor från 80-talet. 2002 gav han ut en platta som heter Überjam som jag med en gång gillade. Här fanns så mycket att upptäcka. Härliga möten mellan funk, indiskt, jazzfusion, drum and bas och acid jazz. Nu har han kommit med en ny platta som knyter an till den först nämnda. Om den första kändes överaskande och crazy. Så är denna inte fullt lika utflippad. Tycker faktiskt att den är ännu bättre. Mer genomarbetad och Scofields gitarrspel är fenomenalt bra. Bandmedlemmarna är förutom John Scofield, gitarr. Avi Bortnick, gitarr och sampel. Andy Hess, bas. Adam Deitch, trummor (1, 2, 4, 5, 6, 10-12), Louis Cato,trummor (3, 6, 8, 9), John Medeski, orgel, jukebox och mellotron (2, 4, 6, 10-12).
Det här är en platta som får allra högsta betyg.
En av mina favoritgitarrister är John Scofield. Han har alltid vågat provat och experimenterat med olika stilar och uttryck. Det är inte på långa vägar så att allt har varit bra. Den finns en del rätt så tradiga fusion plattor från 80-talet. 2002 gav han ut en platta som heter Überjam som jag med en gång gillade. Här fanns så mycket att upptäcka. Härliga möten mellan funk, indiskt, jazzfusion, drum and bas och acid jazz. Nu har han kommit med en ny platta som knyter an till den först nämnda. Om den första kändes överaskande och crazy. Så är denna inte fullt lika utflippad. Tycker faktiskt att den är ännu bättre. Mer genomarbetad och Scofields gitarrspel är fenomenalt bra. Bandmedlemmarna är förutom John Scofield, gitarr. Avi Bortnick, gitarr och sampel. Andy Hess, bas. Adam Deitch, trummor (1, 2, 4, 5, 6, 10-12), Louis Cato,trummor (3, 6, 8, 9), John Medeski, orgel, jukebox och mellotron (2, 4, 6, 10-12).
Det här är en platta som får allra högsta betyg.
måndag 1 juli 2013
Klassiska Jazzskivor
Blue Train. http://open.spotify.com/album/32p5MmSHgwiSQDYdD8XMFI
Nu har turen kommit till en annan klassik jazzskiva. Nämligen John Coltranes Blue Train. Ett album som släpptes sent 1957 på Blue Note och brukar kallas Coltranes första riktiga soloskiva. Fyra av de fem låtarna är komponerade av Coltrane själv. Inspelad i den berömda Van Gelder studion i Hackensack, New Jersey. Det är en mycket stark laguppställning med Paul Chambers på bas, Philly Joe Jones på trummor, Pianisten Kenny Drew, Lee Morgan på trumpet och trombonisten Curtis Fuller. Det här är ett fantastiskt bra album som jag personligen håller väldigt högt vilket även Coltrane själv gjorde.
Nu har turen kommit till en annan klassik jazzskiva. Nämligen John Coltranes Blue Train. Ett album som släpptes sent 1957 på Blue Note och brukar kallas Coltranes första riktiga soloskiva. Fyra av de fem låtarna är komponerade av Coltrane själv. Inspelad i den berömda Van Gelder studion i Hackensack, New Jersey. Det är en mycket stark laguppställning med Paul Chambers på bas, Philly Joe Jones på trummor, Pianisten Kenny Drew, Lee Morgan på trumpet och trombonisten Curtis Fuller. Det här är ett fantastiskt bra album som jag personligen håller väldigt högt vilket även Coltrane själv gjorde.
Klassiska Jazzskivor
Sonny's Crib. http://open.spotify.com/album/469Y1IVCrttWSp2qQYzioA
Är ett album av den alltför tidigt bortgångne pianisten Sonny Clark (21 juli 1931 - 13 januari 1963). Den är inspelad i september 1957 och är ett utmärkt exempel på Hard bopen. Med på skivan har vi John Coltrane på tenor saxofon som samma månad spelar in sin skiva Blue Train. Sedan har vi Donald Byrd på trumpet, Curtis Fuller på trombon, Art Taylor på trummor och den alltid närvarande Paul Chambers på bas. Det är en skiva med en avspänd attityd som om den hade spelats in på en liten intim klubb.
Är ett album av den alltför tidigt bortgångne pianisten Sonny Clark (21 juli 1931 - 13 januari 1963). Den är inspelad i september 1957 och är ett utmärkt exempel på Hard bopen. Med på skivan har vi John Coltrane på tenor saxofon som samma månad spelar in sin skiva Blue Train. Sedan har vi Donald Byrd på trumpet, Curtis Fuller på trombon, Art Taylor på trummor och den alltid närvarande Paul Chambers på bas. Det är en skiva med en avspänd attityd som om den hade spelats in på en liten intim klubb.
söndag 30 juni 2013
Klassiska Jazzskivor
The Sidewinder. http://open.spotify.com/album/1n1trPeeY9Q5H4eLbbHHRg
Denna inflytelserika och fantastiska skiva av den allt för tidigt brutalt bortgångne Lee Morgan är ett utmärkt exempel på soul jazz eller om man så vill Hard bop. Skivan spelades in i den berömda Van Gelder Studio och gavs ut på skivbolaget Blue Note. Skivan blev en formidabel försäljningssuccé och sålde slut på några dagar. Lee Morgan som vid inspelningstillfället var 25 år hade redan då hunnit med en hel del. Började som artonåring i Dizzy Gillespies storband. Samtidigt började han också spela in som bandledare och medverkade på flera skivor med Hank Mobley. Han medverkar också vid denna tid på en annan klassik jazzskiva, nämligen John Coltrane's Blue Train. Lee Morgan blev medlem av Art Blakey's Jazz Messengers1958 där han också han med att göra avtryck på ännu en klassik skiva Moanin (mer om denna skiva senare). Albumets fem låtar är alla skrivna av Lee Morgan. De övriga i bandet är Joe Henderson på tenorsaxofon, Billy Higgins på trummor, Bob Cranshaw på bas och Barry Harris på piano.
söndag 16 juni 2013
Julie Orringer - Den osynliga bron
Det är en stark och känslosam berättelse.Välskriven och angelägen som med en gång fångar mig. Men måste tillstå att jag tröttnar några gånger innan jag uppbådar ny kraft. Den har några svaga transportsträckor, kanske borde har bantas något. Men som sagt låt inte de avskräcka er för det är en mycket bra berättelse. Den gav framför allt mig nya insikter om Ungerns roll under andra världskriget som jag inte hade klart för mig. Det är en episkt upplagd historia om en judisk familjs öden i Europa. På 600 sidor skildras hur den unga Andras Lévi kommer till Paris 1937 från Budapest för att studera arkitektur. Han träffar den åtta år äldre änkan Klara och blir blixtförälskad. Hon bär på en hemlighet som kommer att trassla till det för dem. Kriget i Europa rycker allt närmare och Andras måste lämna Frankrike för att återvända till Budapest. Nu börjar ett helvete inte bara för Klara och Andras utan även för hela hans familj. Det är många och fruktansvärda skildringar från de nazistiska arbetslägren. Men det är också en stark skildring om kärlek, vänskap och om att aldrig sluta hoppas.
onsdag 15 maj 2013
Gunnar Harding - Mitt Poetiska liv
Det var länge sedan en bok hade så många hundöron. Här bjuds på stor formuleringskonst och många underbara skratt från ett mycket händelserikt liv. Han har en fantastisk blick för detaljer och mänskliga tillkortakommanden Här en insiktsfull beskrivning av klasstillhörighet. "Vissa sociala vanor skilde ändå arbetargrabbarna från oss som bodde i villa. När vi spelade fotboll och någon av dem blev hungrig sprang han hem och hämtade en macka, som han sedan tog ner på fotbollsplanen och åt i allas åsyn. Blev jag hungrig sprang jag hem. Mamma gjorde en macka i köket. Sedan fick jag vackert sitta på en stol och äta upp den innan jag sprang ut igen. Redan tidigt insåg jag att borgligheten skapade onödiga komplikationer." Det är en bok om livet, konsten, jazzen och så poesin förstås. Många kända poeter andra utmärkande kulturpersonligheter passera förbi. Han verka ha känt dem alla. Men det blir aldrig skrytsamt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)