Igår var det konsert med saxofonisten Bill Evans, en artist som jag inte sett sedan 80-talet, då tillsamman med John McLaughlin.
Det var en konsert som blev flyttad från konsertlokalen till restaurangdelen på Slagthuset, då det var för få sålda biljetter. Detta gjorde oss som var där ingenting, då det antagligen blev ännu bättre. Det blev i alla fall väldigt intimt, trots stora ytor. Jag och min kompis fick platser alldeles framför scen och vi hade förbeställt mat.
Likväl var det lite konstigt att så få biljetter såldes, med tanke på vilka stjärnor som bandet består av. Den enastående och fantastiska Keith Carlock på trummor. En trummis som har en CV som få andra. George Whitty på keyboards och den nyaste medlemmen i bandet Pablo Contreras på bas
Bill Evans & Band. Foto Jesper Ekdahl
Trots den dåliga tillströmningen av publik verkade detta inte påverka bandet utan alla verkade vara på gott humör och det bjöds på läckert spel där Bill Evans skiftade mellan sopransaxofon och tenorsaxofon. Det blev en utsökt konsert med briljant och lysande spel från alla, och speciellt från den makalösa Keith Carlock.
Det blev en väldigt trevlig kväll med fin inramning god mat och vin. En eloge för ljudet denna kväll.
Efter konserten blev det skivköp och signering.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar