söndag 20 augusti 2023

Louisiana Litteraturfestival 2023.

Redan tidigare i somras var jag på väg till Louisiana för att se utställningen med den Isländska konstnären Ragnar Kjartansson, men så kom jag på för någon vecka sedan att det kunde kombineras med Louisiana Litteraturfestival. 

De senaste dagarnas ostadiga väder var som bortblåst och istället blev det en solig perfekt sommardag på det vackra Louisiana konstmuseum. Tanken var att en kompis skulle följt med, men han fick förhinder, men jag var så inriktad på detta så jag åkte själv. Jag tog ett tåg strax innan tio till Hovedbanegården.

En liten utvikning. Sedan danskarna förra året vann upphandlingen av Öresundstågen, så går tågen inte längre till Helsingør, utan till Østerport. Vilket har gjort det krångligare och besvärligare att ta sig till Humlebaek. Nu får man då byta till DSB antingen på Østerport eller Hovedbanegården. 

Hann med ett tåg 10.26, som anlände till Humlebaek strax efter 11.00. Promenerade den korta biten bort till Louisiana. 

Litteraturfestivalen lockar många besökare och tillsammans med alla som är där för utställningarnas skull blir det trängre än vanligt, ändå gick förvånansvärt fort och smidigt att komma in. 

Louisiana Litteraturfestival har funnits sedan 2010 och har bara växt sig större och större med åren. Det har varit ungefär lika många författare varje år, men besökarantalet har ökat och är nu nära gränsen för hur många som festivalen kan hysa. 

Gästande författare i år, Glenn Bech, Kim Blaesbjerg, Jeppe Brixvold, Constance Debré, Hernan Diaz, Claudia Durastanti, Amina Elmi, Capar Eric, Ia Genberg, Signe Gjessing, jens Christian Grøndahl, Katrine Marie Guldager, Abdulrazak Gurnah, Tessa Hadley, Kirsten Hammann, Christina Hesselholdt, Luka Holmegaard, Hanne-Vibeke Holst, Benedicte Huang, Frida Isberg, Peder Frederik Jensen, Claire Keegan, Nath Krause, Ian McEwan, Eva Menasse, Ib Michael, Tahir Mirza, Haruki Murakami, Asta Olivia Nordenhof, Joyce Carol Oates, Aleksa Okanovic, Audur Ava Olafsdottir, Karolina Ramqvist, Olga Ravn, Kirstine Reffstrup, Ali Smith, Wole Soyinka, Morten Søndergaard, Malte Tellerup, Søren Ulrik Thomsen, Eva Tind, Maren Uthaug, Camila Sosa Villada, Theis Ørntoft. 

Lördagens program såg ut så här: 


Möttes av en jättelång kö, som började uppe i parken och sträckte sig ner för trappan till parkscenen. Det visade sig vara kön till signering med Haruki Murakami. 

Jag bestämde mig för samtalet med Claire Keegan och Ian McEwan som skulle börja klockan 12.00. Platserna i koncertsalen var fyllda, men samtalet kunde ses live på en stor skärm, som var placerad i parken. Det var nästan bättre, då det måste ha varit varmt och kvavt där inne. 



Få säga att det blev en perfekt inledning, då det blev ett intressant och väldigt roligt samtal med dessa båda författare styrt av en duktig moderator Elanor wachtel. 

Efter detta gick jag för att kolla in konstutställningen med Ragnar Kjartansson, som jag hört så mycket om. 

Ragnar Kjartansson (f. 1976 )är en Isländsk performancekonstnär, målare och musiker.

Så här beskrivs utställningen: Med sit kærligt kritiske blik på den vestlige kultur, sin musikalitet, humor og sans for det tragikomiske har Ragnar Kjartansson for længst markeret sig som en af samtidskunstens mest interessante stemmer. Denne første omfattende solopræsentation i Skandinavien udfolder hans værk på tværs af medier og genrer. 

En utställning som andas mycket vemod och humor.

Nu var det dags att söka sig till parkscenen, den största scenen på festivalen, för höra den skotska författaren Ali Smith. (lite dråpligt och roligt är att jag trots bokhandlare som jag är, först hade blandat ihop henne med en annan Smith. Nämligen Zadie Smith, hon som skrev Vita Tänder. Innan det gick upp för mig, att jag rört ihop det. Jag har ju så klart koll på Ali Smith, även om jag inte tror jag läst henne, men sålt flera av hennes böcker har jag gjort) 

Det blev en uppsluppen intervju med Ali Smith, som jag nu framöver ska läsa ordentligt. 

Efter det, så gick jag för att höra slutet på intervjun med Ia Genberg, för att sedan återigen slå mig ner vid parkscenen, där det skulle bli samtal med Eva Menasse och Joyce Carol Oates som modererades av Martin Krasnik. 

Författaren Eva Menasse hade jag ingen koll på alls, men blev intresserad av att läsa henne. Det började lite trevande, då moderatorn inte var riktigt i samklang med de båda författarna. Eva och Joyce tog över och bjöd på många intressanta aspekter på sina respektive författarskap. Kom också att handla ganska mycket om Nazism, Österrikes efterkrigshistoria, rasismen i Amerika och en del annat. 

Efter detta valde jag att lämna det vackra Louisiana och åka hem, trots att det fanns en del tunga namn kvar på programmet. 

Så strax efter fem tog jag tåget från Humlebaek till Hovedbanegården och bytte till Öresundståget till Malmö.           

                     

                      

Konsert med Bill Frisell - Islands Brygge - 2023-07-08

Idag söndag slutar 2023 års Copenhagen Jazz, men igår fick vara min sista dag. Då var det konsert med Bill Frisell på Islands Brygge. Det är tredje gången jag ser honom på exakt samma plats. (här länk till 2015 och här till 2018) 

Åkte redan in på dagen tillsammans med en kompis för att njuta av dagen och kolla in lite annat också. Vi tog oss till Nørrebro station och gick en kort bit till ett spelställe utomhus som heter Autopoul. Här var det redan mycket folk och vi fick inte platser framför bandet utan längre bak. Beställde en väldigt god IPA och slog oss ner i solen och väntade på Yamm Ensemble som spelade syrisk folkmusik.  

Det var fruktansvärt varmt, vilket gjorde att vi inte blev kvar så länge utan bröt upp ungefär efter halva konserten. 

Vi tog metron till Kungens nytorv, vi började nu bli lite hungriga och kom fram till att vi skulle gå på ett gemensamt favoritställe där vi varit förut, nämligen 1733. Här blev det smörrebröd, öl och snaps innan vi gick vidare över Langebro för att komma till Islands Brygge och Kulturhuset. 

Liksom igår, stannade vi också till på Café Langebro, för en öl. Kände nu tydligt av att varit utsatt för solen, som inte har varit nådig idag. 

Vi vandrade sedan den kort biten och slog oss ner på bra platser på Kulturhuset en halvtimme innan konserten. 

Det infann sig en viss oro bland oss i publiken och hos arrangörerna hur det skulle bli med den irriterande monotona pumpande musik som hördes högt från badplatsen på andra sidan Kalvebode bølge. Mycket riktigt blev det en fördröjning, där man förhandlade med arrangören för den privata fest som där pågick, dock utan resultat. 

Det bestämdes att konserten ändå skulle genomföras. Det var en av de sämre konserter med Bil Frisell jag varit på och det berodde mycket på oljudet från andra sidan. Det var en omöjlig uppgift för Bill Frisell och hans duktiga musiker att göra deras musik rättvisa. Nu ska jag ärligt erkänna att det inte var den ända anledningen till besvikelsen utan detta hans senaste projekt Four, som består av Greg Tardy, saxofon, Gerald Clyton, piano och Jonathan Blake, trummor inte är hans mest intressanta, enligt mig, ska väl tillägas. Kan tycka att skivan är okej, men live funkade det inte, vilket kanske återigen berodde på de dåliga förutsättningarna. 

(Det kommer bilder längre fram. De finns just nu i en trasig telefon)     

               

  

       

lördag 8 juli 2023

Konsert med Pat Metheny - DR Koncerthus- 2023-07-07

Igår var det ett kärt återseende, konsert med den magiska Pat Metheny på DR koncerthus. 

Men först något om dagen i övrigt. Jag, min son och en kompis åkte över till Köpenhamn strax innan klockan två. Vi tog metron från Kastrup till Lindevangsparken där det var musik med trumpetaren Kasper Tranberg och hans mångåriga vapendragare Frands Rifbjerg på trummor och Nils Davidsen på bas. Det blev en skön stunds avkoppling i vackert väder till varma jazztoner. 



Vi åkte sedan metro till Christianshavn och vandrade bort till Café Langebro, där vi tog en öl. Sedan tog vi metron från Islands Brygge till DR Byn, då klockan snabbt närmade sig sju och jag hade lovat att visa min son och kompis stället jag upptäckte i måndags, Zoku. Där tog vi en öl i denna väldigt speciella miljö och njöt av utsikten.

Vi satte oss på våra platser på Balkong 2 i god tid. Strax innan åtta kom det ett meddelande att om tio minuter skulle konserten börjar och vi uppmanades att inte fotografera, utan låta våra mobiltelefoner vara. Det var inget uppseendeväckande i detta tycker jag, utan fullt förståeligt och något som jag respekterade. Nu har jag i alla fall några bilder, som är tagna av en väns fru. 

Tio över åtta äntrade Pat Metheny scenen och slog sig ner med sin 42 strängade Pikasso gitarr. Sedan följde två fantastiska timmar med Pat Metheny och hans två unga medmusiker Chris Fishman på keyboard, piano och Joe Dyson på trummor.

Pat Metheny var enastående denna kväll och hans gitarrspel var bländande. Ömsom lugnt och innerligt och ömsom snabbt och ekvilibristiskt.        




Det var en blandning av låtar från olika perioder från Pat Methenys långa karriär, där Pat själv stod i centrum, men där också hans unga medmusiker fick komma fram och briljera. 

En fantastisk konsert, rätt och slätt. Inte mycket övrigt att önska. 

    


         

tisdag 4 juli 2023

Konsert med Gregory Porter - DR Koncerthus - 2023-07-03

Min första dag på årets Copenhagen jazzfestival var igår, måndag, då främst Gregory Porter lockade. Årets Copenhagen Jazzfestival är den 44:e. Sedan flera år får en konstnär i uppgift att skapa ett konstverk, i år heter konstnären Farshad Farzankia.         


Åkte över redan på eftermiddagen för att närvara på konsert i det vackra Skuespilhuset i Nyhavn med den svenska saxofonisten Elin Forkelid. För några år sedan fick Elin ett uppdrag av producenten för jazzklubben Fasching att tolka John Coltrane, ett projekt som hon först var mycket skeptiskt till, men som genomfördes och ledde till en uppmärksammad skiva. Elin Forkelid Plays For Trane med musikerna Mattias Ståhl på vibrafon, David Stackenäs på gitarr, Vilhelm Bromander på bas och Jon Fält på trummor. 



Efter denna käftsmäll av frijazz promenerade jag omtumlad därifrån över Inderhavnsbroen över till Christianshavn och satte mig på Feargecafé för en öl.

Promenerade vidare i lugn takt, då det ännu var god tid till kvällens huvudattraktion, längs långa Amagerfaelledvej till DR Byn och Koncerthuset. När jag var där var det fortfarande gott och väl över en timme till konserten, så jag gick till Zoku Copenhagen som är ett lägenhetshotell, med en takbar och restaurang på femte våningen. Här tillbringade jag en timme med en öl och den magnifika utsikten över Amager. 



När klockan var lite över sju bröt jag upp och gick över till konserthuset, där tog jag ett glas vin och inväntade ringsignalen som anger när det är dags att söka sig mot sin plats. Det var mycket folk denna kväll, fullsatt och imorgon är det en extrainsatt konsert.  

Strax efter åtta kommer bandet in och därefter Gregory Porter. Sedan blev det runt två timmar lång konsert med innerlig, hjärtlig och känslosam souljazz.  

Gregory Porter med band. 

Med på turnén är hans mångåriga pianist Chip Crawford, organisten Ondrej Pivic, Emanuel Harrold trummor, Jamal Nichols bas och Tivon Pennicott saxofon. 

Det blev många av Porters mest kända och älskade låtar denna kväll. En blandning av energifyllda låtar och många ballader. I Liquid spirit kokade hela salongen och alla 1800 sjöng och klappade frenetiskt med under hela låten. Det var också några ballader med bara Chip Crawford och en sittande Gregory Porter. Basisten Jamal Nichols fick briljera i ett medley där en mängd soulklassiker avverkades till publikens jubel. 

Det var en härlig och glädjerik kväll.                           

       

         

söndag 12 mars 2023

Våren och sommarens konserter

Det kan bli ett riktigt bra konsert år. I alla fall så är flera av våren och sommarens konserter redan bokade, och riktigt bra sådana. I går blev det klart med Pat Metheny, vilket ska bli så roligt, trots att jag har sett honom några gånger tidigare, och faktiskt en gång tidigare på DR Koncerthus (här länk) 


    

Men redan nästa vecka blir det konsert och sedan en del andra framöver under våren.  

  

16/3 Den norska trumpetaren Mathias Eick Quintet, Victoriateatern. 

24/3 Daniel Garcia Trio, Victoriateatern. 

2/4 Kurt Rosenwinkel Quartet, Kuben. Har varit en favorit i många år och att nu äntligen få se och höra honom live ser jag mycket framemot.  

Sedan är där några konserter som jag ännu inte skaffat biljett till, men som verkar lovande

20/4 Camille Thurman och Darell Green Quartet

16/6 Kommer Bill Stewart Trio till Malmö. Har ännu inte bestämt mig.

Sedan när vi kommer in på sommaren, så har vi Copenhagen Jazz som även i år har ett stjärnspäckat program, som långt ifrån är klart. Men dessa har jag redan köpt biljetter till 

3/7 Gregory Porter på DR koncerthus och 

7/7 Pat Metheny. 

Sedan får jag ser hur mycket mer det blir. 

Längre fram i sommar kommer sedan Ystad Jazzfestival 2-5/8 och hit kommer en favoritartist, nämligen Jan Garbarek. Får se om jag kommer över en biljett, det kan bli rätt svår.         

    

         

onsdag 8 mars 2023

Emil Brandqvist Trio - Layers of Life

Den senaste veckan har jag nästan bara lyssnat på Emil Brandqvist Trio senaste platta Layers of Life som släpptes den 3 mars. Bland annat hade jag den i mina lurar, häromdagen när jag vandrade, längs med havet i staden där jag bor, vilket var en underbar upplevelse. 

Emil Brandqvist Trio består av Emil på Trummor, Tuomas A. Turunen på piano och Max Thornberg på Kontrabas. Detta är gruppens sjätte platta sedan debuten 2013, alla utgivna på det tyska bolaget Skip Records. 

Gruppen har etablerat sig som en av Europas mest spännande jazz trios. Flera av deras tidigare skivor har hyllats och vunnit fina priser, kanske då främst i Tyskland. 

Det är musik där melodierna står i centrum. Emil Brandqvist är en utomordentlig låtskrivare med en förkärlek för det melodiska. 


 

Jag föll pladask för gruppen häromåret och har tidigare lyssnat främst på plattorna Falling Crystals och deras näst senaste platta Entering the Woods.  

Men gruppens nya platta är enastående bra, så vacker att man gråter. Förutom som jag redan nämnt, att Emil är en utomordentlig låtskrivare, så är trion så underbart samspelta. 

På flera låtar medverkar, liksom på tidigare skivor, Sjöströmska stråkkvartetten. Andra som gästar är Emils bror Martin Brandqvist på främst flöjt (underbart vackert på flera låtar) men även klarinett och Mija Kauhanen på det lilla stränginstrumentet Kantele (Finlands nationalinstrument?) 

Högsta betyg till denna fina, vackra och lyriska platta, som bara växer ju mer man lyssnar.                                  

onsdag 25 januari 2023

Fotoutställning "Stamsteder - Københavns sidste vaertshuse"

På det fina Københavns Museum, som alltid är värt ett besök, pågår en fotoutställning om Köpenhamns sista värdshus. Utställningen bygger på den omfattande och fantastiska boken "Stamsteder - Københavns sidste vaertshuse" 

Boken Stamsteder. En koloss på 3,6 kg. 

I boken ingår runt 220 av de kvarvarande värdshusen som för 30 år sedan var runt 1000 i Köpenhamn och på Frederiksberg. 

Så här presenteras utställningen som består av ett litet, litet urval, närmare bestämt 14 av bokens värdshus, bodegas, café, pub, vinstue, kärt barn har många namn.       

" Stamsteder stiller skarpt på hovedstadens svindende antal brune bodegaer, som ved nærmere eftersyn er forbløffende forskellige. Svalende pilsnere i de brune kulisser erstattes bid for bid af cortadoer med havreskum på nye fortovscaféer, og rygmærkerne viger pladsen for crop-tops. Byfornyelsens vinde blæser ud i alle afkroge af byen og omdanner, lukker eller overflødiggør stamstederne. Med undtagelse af dem for hvem værtshusene er et vigtigt holdepunkt i tilværelsen. For de brune bodegaer er også socialkontorer, væresteder, familie og hjem for lokale københavnere.

Udstillingen viser Thomas Skous fotografier fra 14 ret forskellige værtshuse fra 14 Københavnske bydele, som er et lille udvalg fra bogen ”Stamsteder – Københavns sidste værtshuse”, der er skrevet af Anders Højberg Kamp og Johannes Jacobsen. Her er tale om steder, hvor historierne og hemmelighederne er lige så mørke som den dunkleste bitter, humøret dugfriskt og festen kan fortsætte til den lyse morgen alle ugens dage. Hvor udsmykningen er en amagerhylde værdig og hvor julepynten ikke bare sådan lige bliver pillet ned.

”Barnenumser og rynkerøve, fidibusser og cokehoveder, sprittere og kendisser – der er en plads i baren til alle, hvad enten du skal slukke tørsten med en enkelt fad eller drikke for at glemme. Så længe du ikke slås, laver ballade eller overskrider den hårfine grænse mellem charmerende fuld og skideirriterende...” Citat fra bogen bag udstillingen: ”Stamsteder – Københavns sidste værtshuse”, der udkom i december 2021."